Undra om det finns någonting som kallas förkylningsdepression? Isåfall är jag ett klockrent offer. Jag kommer att spendera kvällen framför Ugly Betty och Desperate Housewives med ett stort glas julmust och en skål glass för att hålla tillbaka mina sorger och de tårar som troligtvis kommer att komma fram i de känsliga scenerna. Jag blev chockad av mig själv tidigare idag när jag först tittade på Project Runway och sen Biggest Loser. Jag blev inte chockad för att jag tittade på programmen, utan snarare över hur jag reagerade när det var tårdrypande scener i programmen. Först var det en kille som bestämde sig för att lämna project runway och behandlas för sin HIV och det var jättekänslosamt och alla grät, och även jag. Sen ringde de hem till sina familjer i Biggest Loser och där var det ännu mer känsligt, jag satt till och med och hulkade. Vad är det som händer? Jag är ingen gråtig person egentligen jag gråter mest då jag blir arg eller ser någonting väldigt hemskt och orättvist på tv. Det brukar inte hända på ytliga realityserier (okej, jag har gråtit lite till extreme home makeover men jag blev caught in the moment + att det var en gång)!
Dags för julmusten som jag suktar efter, och jo, det är snart jul med tanke på julmarknaden på råå är nästa söndag. Insane! 4 timmars nationellt prov imorgon, hur ska detta gå? Adios.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar