Gonna fly now

Det bästa med spotify är att man kan hitta musik man inte skulle kunna drömma om att hitta på något annat sätt. Om ni har lite tråkigt någon dag kan jag rekommendera er till att lyssna på "shake the devil off" med saane. Ganska sjukt faktiskt, men ack så uppfriskande.

Något annat som fallit mig i smaken är filmmusik. Kan det vara för att jag och Sarah klockan 4 på morgonen satt utanför ICA nära på Råå och sjöng "your song" från moulin rouge, vilket resulterade i en man som 100 meter bort går ut från sitt hus och skriker "tjejer ni sjunger väldigt vackert... Men jag kan inte sova!"
Ja, det måste nog vara det. Jag lyssnar nu på "Gonna fly now" från Rocky och känner att det inte finns någonting i världen jag inte kan göra. Okej, vinna en boxningsmatch är omöjligt men besides that.

Time for italiano. Adios.

All I want for christmas is a fully-decorated house with a deer on the roof

Helgen har tagit död på mig. Var vaken ca 8 timmar igår och halvdöd när jag vaknade imorse. Sista veckan i skolan nu, det ska vi absolut inte klaga på!

Det är läskigt hur pass nära jag är körkortet nu. Teorin är snart färdig, har ett delprov kvar, madness! Nu gäller det bara att djura på lovet sen är jag förhoppningsvis good to go. Heter det djura? Gjura? Ljura? Help me!

I helgen var vi på julpyssel i Dösjebro som är en gammal släkttradition. Det skumma var att pappa var tvungen att åka förbi ett hus i Gantofta innan för att visa oss det. Vad är så speciellt med ett hus egentligen? Men jo, detta var sjukt. Det fanns inte en enda tegelsten på det här huset som inte var utsmyckat med något juligt! De hade tomtar på taket, en ren på balkongen, ett tomehus i trädgården ja you name it! De hade till och med pyntat husvagnen. Madness.

Det är i alla fall så det ska va! Adios.

Krabbfötter

Det som är det fina med våra engelska-lektioner är att det mer är som tjejsnack, fast i England. Vi är sex tjejer plus vår kvinnliga lärare som börjar på en uppgift men det slutar med att alla pratar i mun på varandra, in english of course. En gång gick det så långt att alla tog upp sina sminkväskor och visade vilket smink de använde (de tre elever som var på den lektionen hade alla med sig sin necessär, skumt nog). Vi skickade runt det och luktade på det, ganska skumt för att vara engelska c kan man tycka, men jag har faktiskt aldrig pratat så mycket engelska förut i hela mitt liv. Allting som kretsar kring henne är engelskt, och det känns nästan som att hon inte förstår svenska. So weird.

Sist kom vi in på kläder och skor och Klara visade dessa, helt sjukt. Okej, hon hade varken med sig dem eller dem på sig men hon skrev ut den här bilden och visade. Hur kan man gå i dem? Ser ut som krabbfötter, kanske det som vi är menade att utvecklas till?

Time to go, ser fram emot luciatåget imorgon, tycker om lucia. Adios

Doh!

Ikväll har mannen som gör rösten till Homer Simpson en gästroll i Desperate housewives. Jag vet inte varför jag tycker att detta är det bästa som har hänt sedan "Any dream will do" hade maraton en söndagseftermiddag? Det är i alla fall underbart.

Nu ska jag slänga i mig lunch, och sen ska jag bege mig till körlektion and finally framåt 18,00 sharp så har vi konsert nere på dunkers. Förband till the tiny, kostar 50 kr, be there or be square!

Adios.

Hey Ya

Okej, sista klippet nu på ett tag, måste bara lägga upp den här. Låten är så fint gjord, tänker på mina töser borta i Usa. Puss på er!

Save Me

Videon är ganska b som de flesta videor som man hittar på youtube. Men, låten är hittad tack vare spotify och den spelar konstant. Vet inte varför, men den ger mig rysningar. Super!

New Moon

Jag såg new moon igår, och blev grymt besviken. Detta är sista gången jag läser en bok innan jag ser filmen, det slutar aldrig väl. Vi får dock vara grymt tacksamma över att Taylor Lautner - Jacob - är halvnaken halva filmen. I think we're good..

Måste plugga, har inte tid att sitta vid datorn, men fan vad tråkigt det är. Organisation och Ledarskap, troligen det tråkigaste valet jag gjort på Olympiaskolan. Adios.

National Anthems Of The World

Det var visst inte så roligt som jag trodde med en ledig kväll. Jag borde vid det här laget känna mig själv så pass väl att jag vet att jag utan någonting att göra blir uttråkad, om jag inte är utmattad.

Så, nu har jag suttit och via spotify lyssnat på National Anthems of the world och om jag ska vara ärlig vet jag inte om jag ska skratta eller gråta.

Medans jag tänker på det kan jag lägga upp lite listor som jag har gjort den senaste timmen.

Världens svängigaste Nationalsång top3

1. Turkiet
2. Italien
3. Philippinerna - Tänker älvor, skogsdungar, troll och när de går Följa John-tåget i Peter Pan. Inte helt okej.

Världens Bästa Nationalsångsnamn top3

1. Storbrittanien - God Save The Queen
2. Danmark - Kong Kristian - Det är den jäveln som vi kallar Kristian Tyrann medans danskarna kallar honom Kristian den Gode. What to do?
3. Eire - Amthran Na bhFiann - Say what?

Världens finaste Nationalsång top3

1. Sverige
2. Canada
3. Israel

Jag har nu bestämt mig, jag tror att jag gråter efter att jag har skrattat, och sen skrattar jag lite till efter jag har gråtit. Ja, det är tur att tjejerna räddar mig ikväll innan jag går under jorden. Adios.

Service Management

Såg detta på Oprah (yes, jag tillhör en av dem som tycker om att titta på det programet) innan idag, och det ända vi i Sverige kan komma med är när på kullaflyg sjunger "de e dags för fredagsmys!" på fredaagarna. Anyhow, detta är underhållande, watch it!

Igår eftermiddag ringde en lyrisk liten flicka och skrek i telefonen. Det var min lillasyster som hade fått reda på att hon hade blivit antagen till Amigo, hon och en klasskompis. Jag vill åka till inspelningen och titta men tydligen får man inte kolla på det ifall man är över 18, jävla bullshit!

Idag gjordes italienskaprovet som var ett skämt och vi lämnade in vårt etikarbete och även projektplanen. Vi har inte kunnat lämna in den i och med att nicolai-planen gjort att vi har fått ändra vårt mål och arbete titt som tätt, men nu är den inne och i goda händer.

Ikväll är man ledig, vilket är underbart, och imorgon ska vi till Landskrona så det blir en liten ledig dag där med. I like it. Sen jobbar jag imorgon, första gången på väldigt länge, och sen är det trevliga kvällsplaner, o ja. Time to go, adios.

Ho studiato italiano

Jag har seriöst funderat på att skaffa mig ett besöksförbud mot Passato Prossimo*. Jag vet inte ifall det hade gått igenom, troligtvis inte, men det låter så fruktansvärt lockande. Tur är i allafall att italienskaprovet är inställt imorgon på grund av att vår lärare är sjuk, buhu, så jag hinner göra en snabb sammanfattning. Thank God! Det är det, religionsarbetet, tyskaprov, O&L prov och en bokrecension kvar tills nästa vecka så det finns iallafall ett litet ljus i tunneln. Det är fruktansvärt långt borta men det finns där.

*Passato Prossimo är italienskans dåtid

Är det normalt att man ska kunna dett i steg 2?

Don't think so..

I could hold you in my arms

Jag har kommit på tre saker idag:

1. Att bära saker upp och ner för en trappa i sex timmar gör att man får ryggont.
2. Sacha Baron Cohen vet verkligen hur man byter skepnad utan att vara sig lik en enda gång.
3. Det är läskigt att jäspa när man för en sekund förlorar hörseln.

Nu är rummet 99% färdigt och jag kan nu verkligen installera mig här nere. Det har flutit på ganska bra hittintills. Jag har inte fått besök av några spindlar, och jag har heller inte mött några konstiga under marknivån-djur som försökt att döda mig. So far so good så att säga, och imorgon är det julstök hos Kajsa, och även kanske bio på kvällen. Det är underbart när lördagen känns som en söndag, det har den gjort idag. I am satisfied. Adios and good night.

Mer Strøm!

Jag har rensat och burit och gått i trappan i sex timmar idag. Min rygg dödar mig jag kan knappt sitta ner för tillfället. Fan, ta hand om dig kvinna!

Den här låten har jag alltid haft i huvudet men inte hittat och nu har jag hittat den och jag är överlycklig. Tyvärr finns den inte på spotify men youtube har allt och inget.

Enjoy. Adios

Beyond the sea

Vi hade bara en lektion idag som slutade halv 12 så Emilia invigde min nya säng. Det var som en vanlig natts sömn förutom det att Emilia använde min arm som huvudkudde, vilket jag vaknade av och det kändes skumt när hon "puffade till" den. Jag gjorde ett smooth drag och slingrade armen ur hennes grepp, likt en orm.

Anyhow, vi har slutat nu och har tänkt spendera eftermiddagen i Helsingör och äta lite och strosa runt på gatorna. Det kommer att bli jättemysigt, och sen ikväll är celibat-livet över. Det är utgång på agendan och det kommer att bli nice. Nattgäster får jag också, hela två stycken, Gantoftabor of course.

Nu ska vi åka, adios.

Facebook

Tack vare spotify har jag hittat en låt om Facebook. Haha det är så B med stort b.

Det regnar nu, men jag är väldigt glad ändå.

Och vad säger tysken?

När man inte riktigt orkar med skolan får man låta fantasin skena iväg, det är så jag klarar av de sega never-ending lektionerna. Till exempel: Vår tyskalärare brukar ofta lite käckt säga "och vad säger tysken?" när han vill att man ska översätta någonting från svenska till tyska, eller svara på någon grammatisk fråga. Detta är kanske inte så roligt egentligen, men jag får alltid upp en bild i huvudet där det är ett tv-program (helst UR) och där programledaren ställer frågan och sedan vänder sig till en random tysk på stan. Självklart har han lederhosen, tirolerhatt, en stor slingrande mustasch och en bratwurst i högsta hugg. Och sen svarar han superglatt på frågan och då börjar Giese (german-teacher) att dansa runt och sjunga "Anton aus Tirol" och hela klassen stämmer in i allsång. Ungefär så ser mina lektioner ut i mitt huvud och det kanske är därför jag är så fäst vid Olympia? Nu ska vi inte börja prata om när vår engelskalärare sa "I was thinking about being naughty today", oh no, det kan sluta illa.
Nu ska jag dricka upp min kopp kaffe och vänta in Mathilda och Sarah så ska vi göra färdigt vår presentation till imorgon i Etik inom Humanismen. Faktiskt väldigt intressant! Adios.

I should know who I am by now

Nu är rummet färdigt. Vi har förvandlat den före dette tortyrkammaren i källaren till ett potentiellt sovrum. Nej, jag är sjukt nöjd vill aldrig gå ut ur det. Kommer att spendera dagarna här nere, stirrandes in i väggen, lyssnandes på Joshua Radin - Winter. Joshua har verkligen blivit återupptäckt och det värmer mitt hjärta.

Idag var det julmys på Råå, och det är sjukt att det har gått ett år sen sist vi var där. Det var jättemysigt och jag och Emilia cyklade (!!) dit trots att det regnade. Vi bor i och för sig inte särskilt långt bort men ändå, creds till oss.

Nu ska jag läsa lite engelska är det tänkt, eftersom vi har läxa tills på onsdag och jag inte har börjat läsa boken ännu. What to do?

Adios

Jävla Kajsa

Jag var på ikea idag för att köpa grejor till mitt nya rum. Gustavs gamla, mitt nya. Det fanns en kollektion med tyger, påslakan och filtar som hette KAJSA. KAJSA sten, KAJSA träd, KAJSA löv osv. Jag hade kunnat köpa alla om det inte hade varit så jävla fula! Menmen, jävla Kajsa.

Nu väntar en hemmakväll som jag faktiskt inte alls vill ha just nu. Jag vill ha det, men samtidigt inte. Det är sorgligt att vara hemma när andra går ut, men det är inte bra att vara ute när man nyss varit sjuk. Jag ska ta det lugnt, kolla tv-tablån, åka ut till gantofta. Thank God it's friday!

Nu ska jag måla. Jag ska måla hela världen. Jag ska måla hela världen blå till dig. Fin låt det där!

Årets största skrivning

Nu har jag skrivit färdigt det nationella provet i Svenska B och sitter och dör i elevrådsrummet. Okej, dör gör jag ju inte men jag är helt färdig om man säger så. Förkylningen ekade över hela aulan och det kändes bra att underhålla de övriga eleverna med hostattacker, nysningar och allmänt snoruppdragande (vad kallas det för någonting?) i lite mer än två timmar. Om ett tag ska vi göra klart vår monter till projektarbetsprodukten på fredag och sen är det hem och lägga sig och dra upp ännu mer snor.

Just nu sitter jag och försöker hitta ett ansiktsuttryck som gör att jag ser mindre trött ut. Det bästa måste nog vara då jag drar upp ögonbrynen och samtidigt trycker ner näsan och putar med läpparna. Jävlar vad alert man ser ut och vara!

Jag tycker om den här bilden på Ebba och Camilla, så jag lägger upp den här!

Adios.

Förkylningsdeprimerad

Undra om det finns någonting som kallas förkylningsdepression? Isåfall är jag ett klockrent offer. Jag kommer att spendera kvällen framför Ugly Betty och Desperate Housewives med ett stort glas julmust och en skål glass för att hålla tillbaka mina sorger och de tårar som troligtvis kommer att komma fram i de känsliga scenerna. Jag blev chockad av mig själv tidigare idag när jag först tittade på Project Runway och sen Biggest Loser. Jag blev inte chockad för att jag tittade på programmen, utan snarare över hur jag reagerade när det var tårdrypande scener i programmen. Först var det en kille som bestämde sig för att lämna project runway och behandlas för sin HIV och det var jättekänslosamt och alla grät, och även jag. Sen ringde de hem till sina familjer i Biggest Loser och där var det ännu mer känsligt, jag satt till och med och hulkade. Vad är det som händer? Jag är ingen gråtig person egentligen jag gråter mest då jag blir arg eller ser någonting väldigt hemskt och orättvist på tv. Det brukar inte hända på ytliga realityserier (okej, jag har gråtit lite till extreme home makeover men jag blev caught in the moment + att det var en gång)!

Dags för julmusten som jag suktar efter, och jo, det är snart jul med tanke på julmarknaden på råå är nästa söndag. Insane! 4 timmars nationellt prov imorgon, hur ska detta gå? Adios.

Solarium?

Jag och Emilia kan inte riktigt komma överens, för en gångs skull. Jag tycker att den handikappade tjejen har på sig de små glasögonen för att skydda sig mot datorns strålning, medans Emilia säger att hon solar solarium. I need help with this one!
När det har gått ca 3 min och 20 sek så ser ni vad jag menar.

Nu ska jag kväva min förkylning i bafucin, nezeril och tio shottar tequila. Adios.

(G)astronomisk

Jag är visst lite efter med att få reda på att man ska ta bort femtioöringarna. Lillan var dock så söt när hon beklagade sig över hur jobbigt det kommer att bli med att betala allting som kostar x,50, när det inte finns några femtioöringar att betala med. Dagens ungdom alltså!

Idag hade vi frukost/lunch/brunch hos Maria där vi festade i massa läckerheter. Jag trodde mig ha körlektion, vilket har visat sig vara imorgon, så dagen har spenderats likt en stor deg. Jag känner mig förkyld, trött, hängig och väldigt sleten och snart kommer Emilia hit för att titta på Fucking Åmål. Jag vet inte varför vi ser en Moodyson-film när vi är sega, men kaka på kaka har väl aldrig skadat?

En konstig sak som jag och Emilia funderade över innan var varför en kaka på Waynes hade catch-phrasen "(G)astronomiskt gott"? Vi förstod gastronomisk, men att det skulle vara astronomisk var konstigt. Vi fick inget direkt svar när vi frågade heller, det är väl en gåta det inte finns något svar till, eller?

Skönt med en ledig dag i allafall, man ska inte klaga!
Adios

I gotta feeling

Och den känslan jag har är fan inte bra. Det här var den värsta dagen i skolan någonsin, och inte nog med det så var den på en lördag. Efter lite mer än två timmars sömn åkte jag och Sarah till skolan för att vara aktiva på öppet hus. Det verkade ha flippat för alla igår, så man var inte ensam om att vara den mest levande zombien i hela världen.

Dagen hade varit lite mildare ifall man hade mötts av en skola som den här, fast olympia är så nära man kan komma.
Nu ska jag utmana Märy på röj - flaggor, adios.

I'll allways be blessed with love

Jag har rensat ut hela min dator på musik, bilder och videoklipp och organiserat allt så att jag lätt kan komma åt det jag letar efter. Detta har resulterat i en inte så oväntad nostalgitripp.

Det som slog mig mest är hur mycket jag brukade lyssna på Robbie Williams. Han är verkligen underskattad och har försvunnit från ens ipod sen han började göra mer mixad och elektronisk musik. Tack vare spotify lyssnar jag nu på hans nyaste album som faktiskt är bra och påminner lite mer om hans gamla låtar. Och i och med att han har släppt nytt album borde han snart åka på turné, och det hade varit otroligt att se honom. (Missade Muse i Köpenhamn btw, big mistake!)

Nu ska jag äta lunch/kvällsmat och sen ska jag ut och gå en sväng i parken. Ikväll blir det ett besök hos Stran/Sten/Strunt. Men bara ett snabbt, I gotta rest. Adios.

Torsdagslycka

Igår var den värsta dagen på länge. Och inte sådär "usch vad jag är trött och har ont i huvudet"-jobbig utan den var HEMSK! För det första kom biverkningarna efter vaccinet vilket gav mig huvudvärk, en superspänd arm + vänstersida och en halv avdomnad kropp. Samtidigt som detta skulle jag guida runt ett gäng nior på skolan ensam för första gången eftersom Klara var sjuk. Körlektion, humorshow inräknas också men det är ju bra saker i vanliga fall. Men inte igår, nej.

Jag, Mathilda och Sarah hade tappat bort det häftet där alla våra resultat från undersökningarna på gläntanskolan fanns. Det är alltså vårt demokratiprojekt/projektarbete det handlar om. Detta blev ett enormt bakslag eftersom vi nästa fredag har en workshop på Idrottens Hus tillsammans med alla barn och Politikerna. Vi letade sönder våra rum och i skolan och hittade inte det, och till slut hade vi gett upp.

Men efter regn kommer solsken. Idag, då jag fortfarande har ont i kroppen och ligger hemma, beslutade vi oss för att vi skulle ta kontakt med skolorna och göra om projektet igen innan onsdag så att vi hade hunnit färdigt tills fredagen med alla förberedelser. När jag lagt på luren med Mathilda tänkte jag att jag kollar i mina väskor och ser för säkerhets skull. I min väska, den som är sönder och full av olika fickor, hittar jag papperna och jag känner rysningarna komma i hela kroppen. Sarah och Mathilda skrek när jag berättade det, inte särskilt konstigt. Jag har aldrig kännt mig så lättad förut i hela mitt liv, madness!

Nu ska jag äta frukost. Adios

Byebye svinis

Iochmed att jag inte var i skolan förra måndagen, då jag istället låg hemma med hosta och ännu mera hosta, missade jag vaccinationen på vår skola. Efter lite olika katt och råtta - lekar mellan mig och min vaccinationsspruta kunde jag idag åka ner till hamnmagasinet och vaccinera mig. Vi kom fram 17:55 då de stängde 18:00 och jag lyckades sno till mig den sista sprutan i Ramlösa-området. Status, vuxenpoäng eller nåt på det!

Det var verkligen inte hemskt och jag kan varken säga att jag mår illa eller går baklänges för tillfället. Det var en lyckat vaccination, och min sköterska bröt även så fint på engelska. Det värsta var dock lokalen man vaccinerades i. I hallen hörs massa olika röster, vilket låter som en enorm folkmassa eftersom det ekar så mycket (tom lokal, obehagligt). Väl inne i salen ser det ut som en stor nedlagd profuktionslokal där man får leta sig fram till sitt bostadsområde. Det var som taget från en typisk smitto-film och det var snarare det som gjorde mig rädd och inte sprutan.

Menmen, nu är det i alla fall gjort så nu kan inte svinis komma åt mig. Dags att sova, adios.

Ps. Jag undrar ifall "Svennis" kallas för svinis av folk. Det är inte ofta man pratar om honom, men ändå, det kan inte vara roligt.

Starkt Vildsvin

Ja, egentligen är det 40 minuter kvar men jag måste gå och nanna så jag kan lika gärna skriva inlägget nu. Ebbas födelsedag är idag, och jag är stolt att jag kommer ihåg det för jag har aldrig kunnat ta rätt på om det är den 10e eller den 11e. Tack facebook!

Det enda jag kan ge Ebba på hennes stora dag är en hel dags tankar, och det känns lite konstigt, men jag hoppas att hon blir glad ändå och att det värmer hennes kalla stjärt uppe i Iowa.

Över till något helt annat så har det varit ett litet uppehåll men nu är det dags igen. Jag har fått lite kli i fingrarna och vi har fått mängder av saker att klaga på i skolan så mig kommer ni att höra mycket från. Allt börjar imorgon, och tills dess är det sömn på agendan. God natt adios.

Fjäril i magen

Idag gick jag lite över gränsen, men bara med ena foten. Jag tänkte att jag skulle vara smart men det är man sällan på beställning har jag nu konstaterat.

Jag låg i soffan på bottenvåningen och tittade på tv (sov) när Olivia ropade från trappan att det var en fjäril på hennes rum. Hon vågade inte gå in, utan ville att jag skulle komma och ta bort den. I och med att det bara var vi hemma var jag ju tvungen att göra det, men det finns ett smärre problem. Jag är minst lika rädd för flygfän som lillan är, så jag hade ingen aning om hur jag skulle gå tillväga utan att Olivia skulle förlora respekten för mig om ni förstår vad jag menar (Inte för att hon har någon nu men bättre 0 än minus!).

Jag började prata om hur ofarliga de var och hur vackra de var och hur otroligt det var att naturen kunde skapa något så vackert medans Olivia stod bakom mig och skrek "ÅÅåh jag fattar kan du inte bara smälla den?". Ack nej, inte smälla i onödan. Fjärilen kommer troligen ändå att dö inatt när det är minusgrader men den ska inte dö i vårat hus när den har flera timmar kvar att leva, åh nej!
Anywho, vi stod där i dörröppningen och såg på fjärilen som smattrade med sina vingar mot fönsterrutan. Den var skitäcklig, alldeles luden med stor kropp och jag kunde nästan känna dess tentaklar mot baksidan av mitt öra, iukh! Jag och Olivia stod där likbleka och visste inte vad vi skulle göra. Lillan trodde att jag skulle ta ut den, men det skulle jag aldrig i mitt liv göra. Hon litade på att jag skulle släppa ut den, men istället för att göra det gick jag bakom Olivia med händerna på hennes axlar och pratade om hur viktigt det är att man kommer över sin fobi. Jag berättade att den inte skulle skada henne och när vi sakta gick mot den med burken i handen Olivias såklart) började den flyga mot oss, och vi båda greps av panik och sprang skrikandes ut ur rummet och smällde igen dörren. Där var min teater över, jag kunde inte längre låtsas att jag var en modig storasyster som man kallar på när man vill ha ut insekter från sitt rum.

Vem var det inte sen som fångare fjärilen i en burk och släppte ut den? Lillan så klart, I taught her well. Nu ska jag ut och köra och sen ska vi äta pannkakor, long time no see. Adios.

Andedräkten är nu rökig

Lil bow wow yippie yo yippie yay
Where my dogs at? Bark with my now

Jag kände för att låta mig inspireras av Sweet Sixteen-deltagaren Bow Wow, så poetisk!

Ikväll kommer jag att vara innovativ och göra om en halsduk. Jag kommer även att spendera en stor tid med att leta efter mitt engelskapapper och titta lite på tv.
Teorilektionen gick snabbt idag, och självklart sa jag och Anna de magiska orden i slutet av lektionen: "eee, VA?" Lika roligt varje gång...
Jag har även min första körlektion på torsdag klockan 07:00, good luck with that!

Jag är stressad, så allt jag gör blir rörigt och halvdant. Ungefär som när man ska baka en kladdkaka men äter upp smeten innan man stoppar kakan i ugnen för att den är så god. Fast i och för sig är det inte någonting negativt, snarare en dålig liknelse.

Dags att förbereda för morgondagens äventyr som innebär munkbesök, massor av grupparbete och iskall cykling. Adios.

Tupplur

Jag har haft en spännande eftermiddag. Jag slumrade till vid 4 och vaknade upp 3 ½ timmar senare, ovetandes av vad som försigått i huset medans jag sov på mitt rum. Mamma och pappa hade tydligen ringt mig hela eftermiddagen eftersom de trodde att jag inte var hemma, vilket resulterade i fem missade samtal i mobilen (väldigt lite för att vara mamma). De hade gått runt och ropat på nedanvåningen och även ätit kvällsmat utan en tanke att jag kunde ligga uppe på mitt rum.
När jag sedan vaknade till av mammas hejdå-skrik besvarade jag det med att gå nerför trappan, och jag lovar att mamma såg ut som om hon hade sett ett spöke. Jag tyckte att hela situationen var otroligt underhållande.

Nu är det sista avsnittet av Svenska Hollywoodfruar, och ja, det programmet förtjänar att skrivas med stora bokstäver!

En tupplur är en kort vila som avbryts innan djupsömnen inträder. Ordet kommer av det gammalsvenska ordet tupp eller topp, som betyder kort, och lur, av lura som betyder vila. Sömnforskning har visat att en tupplur är välgörande för de flesta och kan minska uppkomsten av en rad sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt. En del företag tillämpar denna kunskap genom att ge de anställda möjlighet till kortare stunder av vila under betald arbetstid. Då presterar de oftast bättre, och sjukfrånvaron minskar. För personer som brukar ha svårt att somna på kvällen kan dock svårigheterna förvärras av tupplurar under dagen.

Just thought you should know..

Wild Mountain Thyme 28/4-2007

Jag kan inte bli något annat än sentimental då jag ser den här videon från 9an. Det var en vecka innan Dublin och vi hade genrep för föräldrarna nere på Dunkers Kulturhus. Den här låten får mig att minnas Irland, Dublin, Wicklow och alla fina minnen man har därifrån.

Det är den perfekta godnatt-visan. God natt!

50 år framåt

Idag har varit en typisk pensionärsdag. Jag och Märy hämtade upp Axel och sen begav vi oss mot Mölle krukmakeri. På vägen stannade vi för en utsiktspaus, loppisbesök och hos en Val Thorens-vän. Efter det åkte vi till krukmakeriet där Elsa jobbar och fikade bland keramiken. Det var väl framtiden man såg under de tre timmarna. Det är också "Backstreet boys-weekend" på mix megapol så de spelade varannan låt av Backstreet boys, underbart!

Så, jag sitter här och filosoferar över hur den kommande veckan skall bli, och jag har kommit fram till att den kommer att bli kaotisk. Med massor av plugg, dubbelbokningar och en helg full av jobb så kommer huvudet att vara lagom trött fram till höstlovet. Men jag ska inte klaga, det blir en tripp till hufvudstaden och även några lediga dagar. Längtar som fan.

Nu måste jag sammanfatta en text i tyskan, und dann muss ich deutsch sprechen, auf Wiedersehen!

Don't be hasty

Min gårdag var stressig, god och fullkomligt underbar.

När jag slutligen skulle larma nere på jobb vill inte larmet sättas igång. Jag rutinkollade alla enheter så att inga dörrar var öppna osv men larmet ville helt enkelt inte sättas på. Efter x antal samtal till olika kollegor ringde jag till larmcentralen och de fick skicka en väktare som skulle komma och hjälpa mig. Nästan direkt, som det är med alla professionella människor, fixade han larmet och jag kunde bege mig in mot stan.

Jag hade dock missat tåget ut mot Theo, som bara går varannan timme på helgerna, så det blev lite mer än en timmes väntan på knutpunkten, hos Rosil på subway och på en fin liten bänk. Men väntan kändes kort, och jag kom ut till den lilla byn och möttes av hemlagad thaimat framdukat på bordet. Det var ombytta roller, då jag kände mig som en man som kommer hem efter arbetet och blir servad av sin fru, men gott var det!

Det var en rolig kväll tillsammans med brudarna, och jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket till TP innan (vilket är världens bästa spel btw). Nu ska jag snart åka till Mölle så jag borde dra mig. Det är synd att jag missar Gustavs och Malins brunch, men det himmelska mölle-brödet kompenserar det.

Adios.

ECK

Ebba och Camilla är två väldigt fina flickor dem, och jag saknar dem väldigt mycket.

Det är allt jag vill säga innan jag börjar jobba. Dags för duschen.
Ciao!

Ska du med upp på lite...err...vad heter det?

Det är konstigt hur ens uppfostran sitter djupt in i kroppen och ens beteende. Jag har blivit uppfostrad som så att man ska vara artig, alltid be snällt och visa allmänn respekt mot andra människor.
Min uppfostran har resulterat i att jag när en kille säger hej, frågar om jag ska med honom och ger mig en slängkyss i förbifarten svarar: Nej tack!
Jag stod och väntade på min färdtjänst (även god vän) vid konserthuset då killen gick förbi och var allmännt dryg. Istället för att säga något i stil med "äckel!" eller "det enda som följer med dig hem ikväll är en spyfluga jävla pervo!" säger jag nej tack. Det fattades bara "jag väntar på min vän, tyvärr, men jag kan vara här samma tid imorgon kväll så kan vi kanske hitta på något, ta en fika eller så?" så hade mitt svar varit fulländat. Till mitt försvar kan jag dock säga att jag lät väldigt arg. Och jag såg nog ganska sur ut mot de män som sedan passerade platsen där jag stod.

Jag har nu fått höra att jag är lik flickan på bilden, eller bebisen eller vad man nu vill kalla det. Gissa varför? (Ledtråd - äpplen)

Nej det är dags för mig att sova nu, är fruktansvärt trött och ska jobba imorgon. Det var två veckor sen sist, så det ska bli roligt att komma tillbaka.
God natt och sov gott.

"We just don't care"

FAN OCKSÅ! Jag försov mig till dagens enda lektion, är det ens möjligt?

Kan det bero på att jag har drömt väldigt konstigt de två senaste nätterna? Igår natt drömde jag om getingar, det var en sjuk och komplicerad dröm. Men inatt drömde jag däremot att jag tatuerade in "Just follow I'll lead you I urgently need you" på ryggen, och att jag gick genom stan utan tröja. Vad kan det betyda? Jag vet, det är min favoritlåt of all times men ändå, lite konstigt.

Ikväll ska vi äta thaimat hos Theo - vilket är hennes fantastiska gåva. Nu ska jag hoppa in i dushen. Adios.

Royal business

Visst, toaletter brukar ibland jämföras med en "tron" och som något "kungligt" men nu tycker jag att det har gått lite för långt.

När jag gick in i vårt badrum på nedervåningen för första gången i eftermiddags (borde klargöra att det inte var första gången någonsin på mina 18 år i detta huset, och att det även luktade det väldigt mycket klor, vilket är gott) såg jag någonting märkligt på vårt element. Därpå satt en gul disktrasa, torr och styv, med ett motiv på som föreställde kronprinsessan Viktoria och Daniel. Trycket var blått, såklart, då det är Sveriges stolthet. Vad är detta? Vad kommer det ifrån? Varför är det uppsatt på vårt badrumselement som någon slags helig skyddsängel? Så många frågor, men ingen hemma som kan ge mig svar. What the fuck!!?

Tänk att jag i eftermiddags satt helt ovetandes nere i norra hamnen med Emilia och Linda, njutandes i solen. Det var ett helt annat liv, nu måste jag ha svar!

Puttin' on the ritz

Viskstund under teorilektion på lantz trafikskola

- Anna, jag måste verkligen kissa!
- Va?
- Alltså, jag är verkligen jättekissig!
- Haha, va?
- Jag har hållt mig i en timme nu jag pallar inte mer!

Ungefär så mycket lyckades jag koncentrera mig under dagens teorilektion.

Men bättre blev det! En mysig höst-picknick med mat från Haket med bohemen förgyllde kvällen. Och även bror min är hemma på husbesök, lovely day!

Nu är jag dock lite nannig, tror att jag ska gå och lägga mig. God natt!

monsun malabar

När jag efter det nya desperate-avsnittet gick ut i köket för att hämta lite papper till mitt näsblod (charming, oh yes) så såg jag himmelriket på köksbordet. Mamma hade varit en ängel och köpt kaffe utan syra till mig. Jag visste inte ens att detta fanns förrän hon förklarade vad det var för något (som barista är det klart man blir nyfiken när det står lite fina bönor på köksbordet, inte sant?).

Frågan är då, varför ska jag ha så kallade syrfria kaffebönor? Svaret är inte särskilt viktigt, mer än att jag i mitt tillstånd avråds från att dricka kaffe (eller syssla med andra himlalika vanor för den delen, och nej, jag är inte gravid) vilket är jordens undergång.

Så nu sitter jag här, lycklig, med mitt näsblod och mina syrfria kaffebönor. De måste testas imorgon, mamma sa att det var jättegott! Den har jag hört förut, så det återstår att se.

Imorgon är det även dags för redovisning av mitt hyllningstal, till hösten. Spännande dag det där, night!

Comfortable Dragon

Mina små röd-vita bebisar är döda. Men som tur är finns internet och inom kort kommer ett par nya. Det är så jävla synd att dessa skorna inte säljs i Sverige, eftersom deras kollektion är underbar. Snygga streetskor i olika färger och modeller, och det är rimliga priser. Enligt Rijal (som faktiskt kan kinesiska) betyder märket comfortable dragon, det e nice.

Nu ska jag lugna ner mitt hjärta då det går på högvarv efter mörkerkörning på motorvägen.
Ikväll börjar desperate!
Adios.

Christian the Lion

Jag var hemma från skolan igår, och jag är det idag också. Men misströsta inte! Jag och lillan (som hade studiedag) åt amerikanska pancakes och smoothies till frukost vilket var deli!

Nu ska jag skriva klart ett hyllningstal i svenskan och sen ska jag snyfta lite till den här berättelsen. Adios.

Dagens mest händelserika händelser..eller nåt

• Vaknade hos Sarah av att jag hade 29 missade samtal på min telefon från mamsen. Jag hade visst glömt säga att jag sov borta, woopie doopie!
• Jag märkte nyss att jag stavat "sagt" som "sakt" i mitt förra inlägg, väldigt roligt.
• Jag har spenderat x antal timmar framför idol och känner mig 90% insatt i årets deltagare. Och ja mamma, jag hoppas också att Andreas inte är bög.
• Jag har lagt in mina vindruvor i frysen, så om x antal timmar är de redo för att slukas.

Wow! Den här dagen är verkligen breathtaking det är knappt att jag orkar vara uppe längre vad mycket action det är. Not! Idag är en livlös dag, det tackar vi för. Adios

GRATTIS GRATTIS GRATTIS

Jag har varit lite smått pirrig hela dagen. För några veckor sen sa jag till mig själv att jag inte fick köpa sista twilight-boken förrän jag hade gjort färdigt svenska-arbetet om 1900-talslitteratur och skickat in det. Well guess what? Idag lämnades det in, och det första jag gjorde när jag hade fritid på stan var att bege mig till akademibokhandeln och införskaffa min efterlängtade belöning. (Akademibokhandeln nämns endast för att de var den enda affären som sålde boken på engelska, våjne våjne.)

Och ja, jag bad dem till och med att slå in den, sa dock inte att det var till mig (DET hade ju varit pinsamt) så nu ska jag öppna min fina present till mig själv. Det är viktigt att man unnar sig saker har jag läst i LEV ENDLIGT DE SJU DÖDSSYNDERNA, oh yes det finns en bok som heter så ungefärligen. Så nu ska jag öppna min bok, hm present menar jag undrar vad det kan vara? Sen ska jag klä på mig, åka till Alice på födelsemiddag, ner i stan en vända och sen hem och sova och njuta av den lediga morgondagen. Har jag sakt hur jag ska åka? EMILIA KÖR! Bohemen är en busig flicka som lyckats hålla det hemligt, men idag tog hon körkort och det firar hon med att köra till och från festen. Ciao! (För att låta lite hippt tysk)

Kuber Mario

Jag är jävligt tidigt ute idag, sitter redan i skolan och har gjort det i tjugo minuter och jag börjar om en halvtimme. Älskar jag skolan? Åh nej, jag ville bli skjutsad och då var det detta alternativ som gällde.

Vi har fått ett brev till elevrådsrummet med en affisch för SM i rubiks kub. Jag har alltid velat kunna det, men mitt tålamod är omänskligt lågt så när jag har gett mig uppdraget att lösa kuben har det alltid slutat med att jag klistrat om alla lappar. Och inte ens det har jag tålamod för, så efter mindre än halva kuben omklistrad har jag gett upp och sen har det varit omöjligt för någon annan att lösa den. Ilandsproblem? Åh nej, det är kultur och logskt tänkande bakom den där kuben. Någon dag när någon har gett mig knepet, då ska jag klara den.

The gold and the beautiful

Ännu en gång sitter jag framför svenska hollywoodfruar med utvandrarna endast tio minuter bakom mig. Jag har 300 sidor att läsa tills på fredag så jag tar varje sekund jag tar för att kunna läsa en sida eller två, men efter fem timmars läsning är ögonen alldeles för trötta och jag måste se detta programmet. It's amazing!

Jag fick nyss en uppenbarelse, att Anna, Agnes-Nicole och Marie är nya generationens utvandrare, precis som i Wilhelm Mobergs berättelse. De lämnade vardagliga Sverige för att leva the american dream. Ja, så långt kom jag innan reklampausen var över, see ya!

All I really want is chocolate

Min hand är täckt av kåda, och den luktar skitgott. Vem kunde tro att det är en sån fröjd att bära utemöbler i sena höstkvällar? Det ska bli en ny tradition i vår familj, kådhanden.

Idag, när jag hade jobbat, trudiluade jag runt med Emilia, Linda och Olivia i stan och vi bestämde oss för att prova den legendariska chokladen på chocolat. Jag tog en varm choklad med chili och ingefära, medan Linda och Emilia tog en "Delux". Olivia köpte ingenting för hon tycker inte om choklad, ett evigt mysterium..

Iallafall, den var inte alls god! Vi drack knappt en halv mugg var och lät den sen vara. Det måste varit tillfälligt, för hur kan alla ha gått och pratat om en sån smaklös sak? Och varför är jag så besatt av den här chokladen? Jag måste sluta tänka och ta igen all den sömn jag missade inatt, sov endast en och en halv timme vilket inte känns okej. Alltså, på med lovikatröjan, upp med håret och go to bed!

Adios.

Puff the magic dragon

Jag vaknade till den här låten då den spelades på radion på nedanvåningen. Jag fick en känsla av att jag hörde den här låten jättemycket som barn, men jag kom inte ihåg vilken låt det var. Konsten med internet är den att man kan kunna fyra ord ur en låt och få den till sig på tre sekunder.

Jag vet inte om ni känner på samma sätt om låten, då jag har en historia till den, men jag blir alldeles glad och fri inombords. Det är en bra start på dagen, för nu är det fan fredag!

Duckface

Idag har jag ingen fantasi eller inspiration. Jag antar att jag får vända mig till sveriges nya samtalsämne.

"Om din man vill ha att du suger av honom varje morgon det första han gör när han vaknar ja då får du ställa upp med det som fru." - Anna Anka.

She will do great things!

?!#@[]%¤"#

Nothing makes sance nuförtiden. Varför är Izzie i grey's anatomy hårlös med slangar ur huvudet? Och varför är min hårfön röd?

Sacre Bleu!

flyg fula fluga flyg

"De är mer rädda för dig än vad du är för dem" - MY ASS då hade de inte levt för tillfället utan dött av rädlsa för längesen. Nu har jag fan fått nog! Först hade vi en gigantisk humla på ovanvåningen, som jag tycker lite mindre om. För längesen när jag var ensam hemma ringde jag i ren panik till min granne för att han skulle komma över och släppa ut just en humla från mitt rum (jag kunde ju inte packa ihop mina grejer jag behövde i och med att humlan var där inne). Det bevisar hur mycket jag avskyr humlor!

Inte nog med att mamma stolt kommer in i vardagsrummet och triumferar med hennes fångst i ett övertäckt glas, hon ska även beskriva ljudet av hur det lät när den landade på stenplattorna utanför när hon slängde ut den. Oh ja, den var så stor att det lät när den föll en meter från marken, madness!

Jag möttes även av en spindel på väg ner i källaren som stillsamt satt på väggen mittemot nedersta trappsteget. Detta var inte en vanlig "hej jag krossar dig med min tjocka bok typ lexikon" - spindel, detta var snarare "åh nej du behöver en basoka för att bli av med mig" - spindel. Fy vad äcklig den var det var helt sanslöst! Kommer jag att kunna flytta ner i källaren den närmaste veckan? Skulle inte tro det. Mamma lät som en turist när hon granskade hennes nya fångst i glaset. "oooooo den var stor!" No kidding den har gått vilse från amazonas, klart att den är stor!

Jag har alltid välkomnat hösten och vintern med glädjen att insekterna försvinner. Men tänk så söker även de värmen inne i våra hus? De har säkert ett litet samhälle nere i vår bastu där de gottar sig bland träet och stenarna. Jag måste gå i terapi för att vänja mig vid insekter detta är inte normalt. Men först, sova!

Frameless

Det här med min lilla simning gick inte särskilt bra, men jag har en plan. Detta är inte en vanlig plan, utan den är rimlig! Mor min har börjat träna på ett gym/fitness-place (eller muskelditsättarställe you name it!) som ligger i ramlösa-parken. Hon tycker det är underbart i och med att det är nära till hands, lagom litet och det är bara tjejer som får träna där. Här sitter jag nu och granskar hemsidan och tar reda på vad detta stället har att erbjuda. Det kan väl inte skada att bli lite social i sin hemort? Och klart lägger jag inte av med simningen (om den ens räknas som påbörjad) utan jag tänker variera för att inte tröttna.

Jag är kär i mitt spotify. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna växla från att lyssna på "minor swing" från chocolat till Eros Ramazzotti på så kort tid. Det är underbart! Ci Vediamo.

life tastes good

Jag kan inte hjälpa att bli sjukt sugen på coca cola när jag ser den här reklamfilmen, den har uppnått sitt mål. Nu väntas en mysig tv-kväll med start av miami ink, följt av 2 ½ men och sist men inte minst hollywoodfruar. Jag har inte sett det tidigare men alla pratar som det så jag tänkte slänga dit en liten glimt. Saknar desperate housewives. Ciao.

One nation under a groove

Efter mycket sömn, att stort avsked, en stor frukost och en stor dos medicin sitter jag och tar mig an engelskan. Man tror att man kan vila ut sig när man är sjukling men det har man inte tid med med det schemat man har. Dagen är allmännt deppig, då jag för det första är sjuk och för det andra så väcktes jag av en bror som jag i sömndvalan kramade hejdå. Nu är han snart i Berlin den rackaren, vilket bestämdes säkert igår kväll. Känns lite konstigt att han inte kommer att bo hemma längre, fast å andra sidan ska jag snart som fan ta mig an hans rum, innan han hinner ändra sig.

I dessa dagar, då man borde gräva ner sig, är det musiken som hjälper en. Jag lyssnar nu på en födelsedagspresent jag fick av en vän som heter "kajsas disco" på Olivias dammiga, gamla cd-spelare. För att locket ska hållas stängt måste jag tejpa ner det, vilket ser sjukt roligt ut bland alla glittriga klistermärken. Det är verkligen en discospelare, och det är verkligen den musik som på pricken gör en glad. Man kan inte vara ledsen när Sister Sledge sjunger "ring my bell" med ett plinkande ljud i bakgrunden som kommer fram var fjärde takt. Underbart!

Det är dock lite svårt att skriva en engelska-uppsats till musiken, så undvik det och dansa istället. Det ska jag göra nu, adios.

Sacagawea [Satshagauea]

Jag har sjuka vänner. Som födelsedagspresent har jag fått en magdanskurs på en timme, hemma hos någon, med middag och utgång. Det kommer att komma en magdansös knackandes på dörren like a stripper och lära oss att shejka våra kebaber. Ja, inte nog med det så måste jag bära min magdansdräkt. Haha det är så sjukt! Hon kommer säkert att tro att jag verkligen går in för det. Men ja, som det stod på lappen, äntligen går min dröm i uppfyllelse!

Jag såg ett program på tv tidigare på en av de där konstiga kanalerna högt uppe på listan, access kanske den hette? Anyhow, huvudrollsinnehavaren hade det konstigaste namnet jag någonsin hört (förutom sacagawea). Hon hette Bathsheba. Where does it come from? Enligt wikipedia är det ett bibliskt namn och har någonting med David (kung) att göra. Ingen vet, men roligt är det! Jag ska skaffa fiskar och döpa dem till de bästa namnen jag vet (det finns så många så att döpa sina barn är nästintill omöjligt, även ifall jag vill ha många). De två första ska heta Bathsheba och Gaston!

Nu ska jag jobba, sov gott.

Picture from Egypt, african queen baby.

Let it rain

Vi spelade ett litet spratt för ettorna och tvåorna idag. Studentkommittén hade sagt att det var godisregn nedanför balkongen på skolgården, men vad alla utom treorna inte visste var att vi skulle bombadera dem med vatten. Så när de stod där nedanför, sockersugna, kastade vi vattenballonger och feta plastpåsar med vatten på dem. De såg ut som myror, väldigt underhållande! Vissa gav dock inte upp särskilt lätt, då de kastade tillbaka marshmallows på oss som vi hade slängt ner först. Men vad gör det när man står med en megafon och skriker "VEM VILL GÅ I ETTAN NU?" det högsta man kan.

Det var en fin dag, och bättre blev den när jag hämtade min fina plånbok hos polisen och stötte på Johans mamma. Väl hemma hade jag fått ett meddelande från datse som värmde, och snart ska vi sätta upp ett partytält i vår trädgård. Sen blir det övernattning hos mirsimurs i stan, lovely.

Adios.

Fucking twilight

Jag vet att jag aldrig mer skulle yttra mig om twilight, men det var inte jag som började den här gången och detta kan man inte inte prata om.

Det sjukaste världen har påkommit är en twilight-dildo. Sinnessjukt! Och vad gör den till "twilight"-material? Jo, den är kall, bara det är weird, och den GLITTRAR! Jag skrek nästan när jag hörde detta. Är det sån himla Robert Pattinson - hysteri bland kvinnor världen över att de till och med tillverkar en dildo i hans ära? Han måste vara en otroligt lycklig ung man just nu, eller förskräckt vem vet?

Jag lovar att det var det sista någonsin som har någonting med twilight att göra, väldigt bra avslutning. Hao de!

böcker och bråk

Befinner mig just nu i Helsingborgs stadsbibliotek och tar en liten paus från pluggandet. Vår handledare är sjuk idag, och vårt möte med projekteleverna på nic är inte förrän nästa torsdag så vi hade ingenting att jobba med på projektdagen. Varför inte plugga allt det andra man har istället?

Men ja,0 mycket skolarbete blir det inte men stämningen är underbar. Magen kurrar dock, och cafékön borde tunnas ut snart med tanke på att alla skolor som äter här inte längre har lunchrast, am I right?

Jag läste en fin liten skylt på utsidan där det stod att de har italiensk glass, inte för att jag bryr mig ett skit om vart glassen kommer ifrån, och det lät gott. Inga sötheter efter maten, och nu kom det fler människor till kön. Excellent.

Time for organisation and leadership, adios.

Åh nej, den söte pojken bredvid går, stämningen försämrades..

tw*light

Jag läste ut boken idag, duktiga jag! Fast vid närmare eftertanke är det kanske inte så bra med tanke på att det är helt fel bok! Istället för att läsa utvandrarna vars uppsats ska vara inlämnad om bara några veckor, så läser jag ut twilight. Dumma tonårsflicka som inte kan kontrollera sina begär, fy fan! En bok kvar, jag får införa en ny regel där jag inte får läsa ett enda ord från twilight om jag inte har läst ut utvandrarna. Och om jag bryter den straffas jag med att inte läsa twilight. Om jag någonsin ens nämner det där namnet är jag dum, it's a deal!

So... Anyhow, spännande dag idag. Det började med ett möte i rådhuset, och jag vill först och främst säga att det var ett av de finaste borden jag sett i hela mitt liv. Väldigt stort och mörkbrunt trä och det var runt som riddarna kring de runda bordet. Exakt så kändes det, fast med pennor i högsta hugg istället för svärd. Vi fick mer klarhet över det hela och vi fick en chans att träffa politikerna som kommit på hela idéen om detta projekt, så det var trevligt. En lektion, en stadstur och en kvällsmat senare väntar jag nu på att pappa ska ropa "nu åker vi!" nerifrån hallen. Hoppas det blir motorväg ikväll igen, lekker lekker! Gasen mot körkortet (så töntig ordvits). Adios!

Ut mot ett hav

Lite pirr har man allt inför imorgon. Jag kan bli nervös av att någonting är riktigt seriöst, som att träffa ett gäng politiker som försöker ta reda på hur man bäst går till väga för att lära femteklassare demokrati. Det är just det som vårt projektarbete handlar om. Vi ska, enligt skolverkets stadgar för demokrati, spendera en tid med en femteklassare och sedan avsluta arbetet med en workshop på stadsteatern. Det ska bli ett spännande äventyr om man säger så! Och det börjar imorgon, pirripirr!

Har börjat titta lite på utbildningar i Australien och vissa skolor gör mig gråtfärdig. Både på grund av hur mycket det lockar och på grund av priset. Det blir stenhård disciplin i den frågan, men fan vad värt det.

Time to read "utvandrarna" by Wilhelm Moberg. Vi läser litteraturhistoria i svenskan och det blir förhoppningsvis värt mödan. Jag är ju lite svag för Kristina från Duvemåla. Adios.

Jag borde skriva en tyska-sammanfattning, men min tysklighet har inte riktigt blommat ut den här kvällen. Snart gör den väl det, förhoppningsvis, för klockan är inte alls mycket och jag räknar med filmvisning senare framåt mörkheten. Det ska börja någon psykisk skräckserie på ettan ikväll med Jonas Karlsson, me likey. Det var otroligt längesen man såg någonting riktigt läskigt, eller nej, igår såg jag introduktionsscenen till saw 2, den var mest brutalt äcklig.

Skolan börjar på riktigt den här veckan, och på tisdag ska jag och mina projektarbetstöser på möte i rådhuset med rektorer och politiker. Det kommer att bli riktigt spännande, men jag är samtidigt sjukt nervös!

Annars finns det väl inte särskilt mycket att säga? Kvällsplanerna ändrades drastiskt. Dammsugning av rum och sen filmhyrning. Adios!

Poolen är djup

Det känns lagom bra när tjejen som simmar framför en högt säger till sin kompis:

"Ja, det är vid såna här tillfällen jag bara tänker SVININFLUENSAN!!"

Jaha, tack för den! Jag fick akut bacillskräck och kände mig obehaglig till mods de restrerande minutrarna av min och Daniellas simtur. Men ska jag låta mig vikas? Absolut inte! Hur äcklig den där bassängen än är ska jag glatt dyka i med huvudet före. End of discussion.

Nu har jag lyckats ta mig igenom religionhäftet som vi har prov på imorgon, så det är dags att föna håret och sedan läsa det några gånger till så man är någorlunda förberedd. Kommer man någonsin att känna sig riktigt förberedd inför ett prov, så att det känns bra? Det ska bli mitt årsmission, jag börjar nu. Adios.

Svart band över Olympia

Jag sitter nu på mattelektionen, fast i elevrådsrummet, och tänker på saker jag vill säga till mina vänner. Egentligen borde jag jobba matte, då jag inte kommer ihåg någonting om faktorisering, men vi fick tillåtelse att göra vad vi vill den här morgonen. Om 20 minuter ska vi prova studentmössor, vilket troligen kommer att göra dagen soligare.

Vad kan man säga till dem? Vad kan man säga för att få dem att förstå in i djupet vad man vill att de ska veta? Vi fick beskedet imorse att en kille på skolan gick bort i en olycka i helgen, och det hade lika gärna kunnat vara någon som stod en nära.

Jag antar att det man kan göra nu, är att krama sina nära, prova sin mössa och fortsätta dricka sin kopp kaffe.

Vart tog du vägen?

Efter ett flertal samtal till polisen, nordea, smart safety och hittegodsavdelningen sitter jag nu både lättad och förstörd. Det känns bra att ett nyladdat busskort, legitimation, bankkort, mitt älskade coffee card (med 50% rabatt) och 350 kr kontant är borta, för att inte tala om min fina plånbok. Mitt liv är förstört! Okej, det är det inte, men det har uppstått komplikationer i mitt huvud. Frågor jag aldrig får svar på:
-Var är du? -Lever du? -Vem har tagit dig? -Låg min laserdome-kupong inne i dig?
Störigt att man inte kan prata med plånböcker egentligen, eller ringa dem. Livet är fan inte rättvist! Eller vid närmare eftertanke så är det kanske det mot en klumpig tös som inte håller koll på sina saker. Jag vill bara kura upp mig i en soffa, tröstäta och se for love or money.

Lyssna på den här låten, så här känner jag mig inombords. Adios.

Sveriges man

Jag träffade Camillas föräldrar idag när jag jobbade. Vi stod och pratade lite minnen och lite Camilla och lite sånt, vilket förgyllde min dag.

Jag fick även veta att Marlon, min halv-italienska kollega har kommit till semifimal i tävligen Sveriges man! Han var även snäll och körde mig hem, det kallar jag en man!

När man tänker lite på det, så är det ju en ganska stor ära att vara definitionen av man. Alltså, inte för mig som kvinna men för en kille. Det är som han som hade det tv-programmet mr Romance, vad heter nu han? Han är tydligen männens man, om man nu kan säga så. Åh jag har det på tungan, måste googla det!

Just det, Fabio hette han, han ser ut som Odjuret i skönheten och odjuret när han blir prins i slutet. Det är verkligen en bra film.

Tjao, här har vi honom, den utlimata alpha-male.

Dags för mig att läsa och sen sova, lång dag imorgon. Adios.

Isabellas song

Fan också! Jag fastnade framför twilight och sedan bachelorette, kan man bli mer tjejig? Jag som hade tänkt piggna till inför jobb med att städa och plugga italienska och lite så. Nu ser jag att biggest loser börjar, I'm screwed.

Jag somnade tidigt igår, vilket verkligen behövdes! Att sova ut på en söndag är guld värt, och nu ska jag skippa städ/plugg och sätta mig i soffan med en kopp kaffe.

Jag vill ha tillbaka sommaren igen, den var väldigt fin.

Ensam

Efter tre timmars eftermiddagssömn fann jag mig själv ha en klump i magen när jag vaknade. Trots att det är skönt att vara ensam igen så saknar jag verkligen tyskarna. Den här veckan har gett mig mängder med fina minnen och det är jobbigt att man inte vet om man kommer att träffa dessa personer igen.

Efter att vi släppt av dem på knutpunkten så tog vi en frapino för att trösta oss själva och åkte sedan hem. Maria kom förbi en snabbis för att vi skulle kunna umgås innan hon åker till Norge och jag slog mig ner i soffan. Jobbet som planerats inför dagen fick olyckligtvis ställas in, då min mage inte tillät min kropp att kunna fungera som vanligt.

Men det är inte fel att vara hemma idag, för vädret är verkligen september-väder: grått, blött och dött. Perfekt väder till att läsa, och se, twilight. Men först ska jag lägga mig i min stora säng om ser otroligt inbjudande ut. Adios!

En faders visdomsord

Jag har alltid varit lite rädd för vårt område när det är mörkt. Det finns mängder av små gångar och stora buskar som kan gömma vad fan som helst i sitt mörker och under sin grönska.

Det värsta är när man går hem från bussen på nätterna. Nerverna är lugna ända tills den stunden då busschauffören stängt dörrarna och kört därifrån, då tystnaden lägger sig. Det är en obehaglig tystnad som får en att titta bakåt otaliga gånger för att försäkra sig om att man inte är förföljd. Och då ska vi inte prata om parkeringen! Alla garagen ser skräckinjagade ut där de står uppradade och man vet inte vad som finns där inne. Hjärnan kan fantisera upp de värsta sakerna när man är rädd, trots att man inombords skriker åt den att sluta.

Jag kommer aldrig att glömma vad pappa sa en gång när jag berättade att jag såg en man gå och titta upp i himlen när jag kom gåendes på natten (02:30).

"Om du bara visste vad man kan få se om man ställer sig gömd i ett fönster på nätterna i sådana här områden, det tror man inte!"

(Pappa är för övrigt den som en gång sa "Kajsa, mörker är bara lite mindre ljus!" när jag låg och beklagade mig över att han släckte lampan.)

Nej vårt område består av en sandlåda med tusentals lekande barn (overkill) och skvallrande, nyblivna mammor och pappor som står och klipper häcken i bar överkropp. Ungefärligen så, fast ändå får jag creeps längs hela kroppen så fort solen går ner och man går ensam genom mörkret.

Sista biten slutar alltid med att mitt hjärta slår så snabbt så att jag tvingas att springa. Men vad gör det, lite motion har väl aldrig skadat?

Autumn leaves

Löven har redan börjat falla, sedär sedär! FAN VAD ILLA! Sommaren har ju nyss kommit och jag har kanske legat på stranden sisådär 3 gånger i Helsingborg. Det är inte rättvist!

Tio saker som är dåliga med hösten:

• Man kan inte ha bara ben för det är kallt
• Man kan inte äta glass för att det är kallt
• Det luktar inte gott när man går i en park
• Det finns ingen rea i affärerna
• Man kan inte sjunga "sommar och sol" utan man måste sjunga "one of us is gonna die young"
• Alla svenska relityserier som "grannfejden" och "sjukhuset" har säsongspremiär
• Man kan inte fika på uteserveringar om de inte har infravärme (och vilket café har det?)
• Ordet "grill" försvinner från det svenska språket
• Alla klär ut sig till Jigsaw och Samara på samma kväll och skrämmer varandra, my worst nightmare!
• Man är antingen för varm eller för kall, det finns inget mellanting.
  

Det som är lustigt är att hösten är en av de vackraste årstider, då man blir lugn inombords och varvar ner efter sommarens hektiska livsstil. Jag tycker inte om hösten när det är början av den och man kommer på att man har tagit sommaren för givet, men efter ett tag brukar jag upptäcka att jag nog är en liten höstmänniska ändå. Mysiga filmkvällar och fikor, kläderna och stearinljusen.

Ja, det suger just nu men det blir ljusare tider fastän de verkar blir mörkare och mörkare för varje dag som går.

Hittade lite bilder som är tagna från förra hösten när vi var i Stockholm och såg Coldplay. Kvalitén är som den är men det var mobilkamera. Detta är ett exempel på ett BRA höstminne.

Sleepyhead

För det första vill jag säga att jag inte tycker om att alla åker, i och med att jag är så jävla nostalgisk av mig. Ebba och Camilla är borta i ett år till. Karro, Marielle och Danne kommer aldrig göra kaffe på lilla hörnet igen. Min käre bror flyttar till Berlin om några få veckor, vilket är lite mindre synd med tanke på att jag ska göra extreme home makeover på hans rum och bosätta mig där. Det värsta av allt måste vara att Jude Law numera inte befinner sig i Helsingör, det känns i hjärtat.

På tisdag kommer tyskarna, och vi ska ha ett viktigt personalmöte på kvällen som min käre tysk troligen får följa med på. Det går nog bra så länge alla pratar tyska, man måste ju visa respekt. Nej men imorgon blir det städa städa städa för hela slanten. Som mitt rum ser ut nu kan man INTE ha några inneboende. Inte för att hon ska bo i mitt rum men ändå, pinsamt!

Den här helgen har tröttat ut mig totalt. Det är dags att sova nu känner jag. Adios.

Jude is in the air

Det första vi fick göra på matten var att skriva en diagnos från matte b-kursen för att se hur mycket vi kom ihåg från vårterminen. Min skalle stod nollställd nästan 100% av den där diagnosen. Detta är inte okej! Jag kommer att få ett helvete med matten, och inte har man tiden till att fokusera på matte endast med alla andra ämnen som springer hack i häl. Det är tur att tyskarna kommer på tisdag så att man kan få ett avbrott i skolstarten lite smidigt.

Vi hade en gathering idag för att bestämma vad vi ska hitta på med tyskarna, men vi kom inte så värst långt med tanke på att det inte finns jättemycket för minderåriga att göra i våran stad. Bio, laserdome, bowling, grillkvällar, finns det någon som har ett annat förslag så snälla säg? Helsingör är ett måste men vi får inte lov att ta dit dem för deras försäkring gäller inte i Danmark så ifall någonting händer blir vi halshuggna. Ack ack, det är illa.

De hade säkert fått åka om de hade kommit den här veckan med tanke på att Jude Law är där för tillfället. Igår hade Albin och Frej sett honom bli intervjuad på ett café i Helsingör (i en grå t-shirt, tight) och jag tackade nej till erbjudandet att följa med dem tidigare under dagen. VARFÖR gjorde jag det? Om jag bara hade vetat..

Nu ska jag byta om till något som passar till detta väder, och sedan ska jag cykla ner till stan och köpa knappar till en jacka och titta runt på en höstjacka. Hösten ligger i luften det lovar jag er!

Adios..

Jag är en lergök

Efter ännu mer syv-snack om högskolor och projektarbeten åkte klassen ner till dunkers för att se en utställning om keramik. Det slutar alltid i lerhörnan då man får bygga och kladda bäst man vill, precis som det slutade i Llouisisana i våras när vi var där med japanskan.

Hur mycket konst och intressanta utställningar det än finns, som i Louisiana till exempel, hamnar man alltid i den lilla lekhörnan med de små färgglada pallarna. Kommer man någonsin att bli vuxen? Där går man, aderton år, och finner sig själv i att göra en pizza av leran (capricciosa såklart) och sedan dela ut slicar till människorna runt omkring och ropa "mamma mia!". Även de vuxna finner njutning när de håller sina barn sällskap och lyckas sysselsätta sig själv i en timme eller två utan problem, våran lärare idag till exempel.

Nej, oavsett om passets siffror gör en äldre för varje dag som går kommer man, eller i alla fall jag, att fly till leran vid alltför ointressanta tillställningar. Nästa stopp blir nog Höganäsfabriken, där man alltid var när man var mindre. Älskar att gå och titta på alla koppar i olika färger men av samma modell, det är precis som gina tricot!

Övrig totalt meningslös fakta om lera är att kladdkaka faktiskt heter mudcake på engelska, oh yes!

"restaurang"

Det var inte så jävla underbart att inviga matan, den var inte spektakulär som vi trodde. Heter det spektakulär? Anyhow, snart ska jag upp till salen på tredje våningen (sitter hellre i elevrådsrummet och chillar) och sen ska vi ner till stan för att inviga mitt myndiga leg. Looking forward to it!

Blev väldigt käsnlig nyss när jag för andra gången läste ett fint brev som Maja och Axel skrivit till mig. Konstigt att små krusiduller (bokstäver) kan få en att må på ett visst sätt. Det ska jag kanske skriva projektarbete om? Gah, I'm freaking out.

Men skitsamma. Solen skiner, och man är tillbaka på Olympia. Det kan inte kännas fel (för idag blir jag arton)!

Adios.

Daily News

• Jag sitter i skolan och skriver idéskiss till projektarbetet.
• Ebba och Camilla har åkt till staterna.
• Jag är härmed 18.
• Nu inviger vi nya matsalen, yippie.

seven days

I över en månad har mamma varit på mig med att jag ska städa mitt rum, men jag har inte hunnit göra det grundligt med att damma, dammsuga och torka. Jag har endast gjort det ytliga så att säga så att det ser rent och fräsht ut. De senaste dagarna har även den ytliga renligheten rubbats och efter ett rejält gräl bestämde jag mig för att idag ta tag i det på riktigt.

Nu har jag städat hela rummet ut - och innantill och det som fick mig att skratta var att mamma hade lämnat meddelanden i dammet på min bokhylla, tv:n, skrivbordet och var det nu fanns en dammfläck synlig nog att skriva på. "STÄDA!" "STÄDA NU!" och "DAGS ATT STÄDA!" stod det. Min ursäkt är att jag varken har haft ork eller tid, men nu är här kliniskt rent och det känns bra och luktar otroligt gott. Mamma kommer att bli stolt, men inte lika stolt som jag.

Nästa uppdrag blir att försöka få igång the sims 3 på olivias dator, skriva en liten önskelista och fixa kvällsmat till Danni. Jag ska inte laga åt henne, men det är knyt i hennes trädgård om en timme. Annars börjar min countdown nu, en vecka! Adios.

Bw, Trkey was fanfuckingtastic!

Tarkan - Kuzu kuzu

Jag sitter och peppar för morgondagen. Det blir jobb (sista dagen då jag har jobbat 6 dagar på en vecka) tills kvällen för att sedan åka ut till Gantofta. Där börjar äventyret, fram tills klockan tre är det peppning för då åker vi till Sturup. It's just sick.

Hur gör jag nu för att peppa? Jo, jag lyssnar på Tarkan och äter turskisk peppar. Alanya here we come. Aber JETZT! Kuzu Kuzu. Undra vad det betyder ....

.... Man hade kunnat leva på google. Kuzu Kuzu = lamm / lammkött. Jag förstår inte riktigt, har inte riktigt tålamod att översätta hela texten heller. Men för fan, någon gång ska vara den första. Btw, har jag sagt att jag kan prata lite turkiska? Stran har lärt mig:

-Merhaba!
-Merhaba!
-Naslsn?
-Ijm, sen naslsn?
-Ijm, Tjutjuklernasn?
-Ilär, seninkilär?
-Ilär, gurushurus.
-Gurushurus.

Okej, en dialog där man frågar hur den andra mår och hur barnen mår. har ingen aning om hur det stavas men jag tog en vild chansning. Anyhow, time to sleep. Take care!

btw, Tarkan är tydligen Turkiets svar på Brad Pitt/Jude Law eller vad man nu tycker och tänker.

Goodbye my lovers

Festivalen var som jag väntade mig, och jag är glad att den är över.

Idag slog det mig att jag inte kommer att träffa min mor, far eller lillan på över två veckor. Just nu är de uppe och hälsar på släkten i Västmanland (gnällbältet oh yes, därför pappa pratar som han gör) och på fredag natt åker jag till Turkiet. That's sick. De hämtade upp mitt pass och alla försäkringspapper och la de på mitt rum, så jag har lite smått pack-ångest nu. Men det är ju sällan?

Igår var det "vi ses" - fest hos Ebba. Jag vill inte ens tänka på vad som kommer hända inom en månad, det känns inte bra i magen. Men det sker, och som sagt, de kommer vara borta en åttondel av tiden vi känt varandra, och när man ser det på det sättet så känns det mycket bättre. Fast fan, det känns inte bra!

Nu ska jag titta färdigt på Thelma & Louise, och imorgon återser man habibi och jobb. Hoppas den blir fin. Adios.

Middag hos Majsan

Det har varit en konstig dag.

Strömmen gick på jobb, och vi fick vara utan kaffemaskin och kassa i två timmar. Detta var det värsta jag varit med om, kaosmässigt, när jag jobbat. Anyhow, rätt vad det är kommer en kille från miljökontoret som ska inspektera vårat städrum, personalutrymme och personaltoalett. I och med att strömmen har gått har vi staplar av disk i diskrummet (icke-fungerande diskmaskin) och lamporna är avslagna nere i personalutrymmet. När han sedan börjar fråga en mängd frågor om vi brukar byta lampa ofta och tittar in i det fuktiga, fyllda diskrummet var det nästan så att man började skratta. Han kunde komma vilken dag som helst, men just den här dagen valde han. Surprise!

Nu räcker det, var fan är kameran? sa Karro skrattandes.

Typ så kändes det. När jag precis hade satt mig ute på pir-muren för att äta lunch efter jobbet så började det att regna. Skojar du med mig? Kan man inte ens få njuta av en macka, kaffe och en lax efter en lång arbetsdag? Nej, tur att man är ledig imorgon och att man ska hem till Maja ikväll för mates och mat. Man borde kanske sätta igång så man hinner dit i tid. Oh yes, I will. Adios.

99% nörd

Ett brutalt faktum slog mig nyss: Jag har inte sett Harry Potter and the Halfblood Prince. Jag är en dålig nörd.

Jag är ovanligt trött ikväll. Inte vad skönt med en säng -trött utan snarare får inte jag en säng snart kommer jag att åka linje 2 fem vändor på grund av sömn -trött. Ni vet hur det känns, och ändå går jag inte och lägger mig. Kanske inte är så konstigt trots allt:

Jag har en sängkamrat som jag inte tycker så mycket om. Innan jag lämnade huset idag flög det runt ett litet surrande gul-svart-stickande flygfä och jag orkade inte få panik utan lät det vara. Den här saken låg död i min säng när jag skulle lägga mig ner och titta på tv tidigare (störtkär är verkligen inte en bra film) och nej, detta gör inte sovplatsen speciellt lockande.

Jag vill se Harry Potter nu. Och jag har en fin liten bio-biljett som jag har fått från jobb. Nej, dags att nörda sig. Adios.

Storleken har ingen betydelse

Undra hur det är att heta Mahershalalhashbaz Ali? Det är 18 bokstäver i det förnamnet, och det finns på riktigt. Det tillhör mannen som spelar mr Weather i "Benjamin Buttons". Vi såg filmen igår och den var verkligen bra, men jag kan inte släppa fokus från det här namnet. Det är verkligen unikt. Vad kan föräldrarna ha tänkt när de sa:

Nej, han kan inte heta Karl eller Ahmed, han måste heta Mahershalalahashbaz. Och sen Ali för att göra det lite enkelt till efternamnet.

Om ni inte tror mig får ni gärna googla namnet, och jag kan garantera att det finns. Undra om det är världens längsta namn? I vissa kulturer är det kanske fint med långa namn? Ju längre namn desto bättre? Det måste vara det!

Om ca en halvtimme åker jag ut till Mölle, Mölles krukmakeri, för att ha en liten spontan spelning med Miranda och Stran. Måste hitta capot, adios.

Pics that makes me smile

Tittade igenom mappen Pics that makes me smile och hittade dessa goa bilder:

Plojfoto i nian

Ebba vaknar som en glasstrut

Vandring till Torekov i ettan

Amanda blir agressiv på IKEA

Morgonnjutning

Jag har en ny väckarklocka, eller alarmsignal kanske jag menade. "Good morning" med John Legend. Det är verkligen inte så att man väcks som om man skulle haft "Ring the alarm" med Beyonce utan man ligger snarare kvar och njuter tills man till slut somnar om. Bra till långa sängdagar men ack så meningslöst.

Det blev en sconesfrukost idag framför Days of our lives. Jag vet inte varför jag plågar mig själv med att titta på det, men det är faktiskt underhållande. Ibland kan jag dock inte titta på karaktärerna för deras frisyrer, och inte heller för deras John-miner. Oh yes, de förökar sig det hade man aldrig kunnat tro! Inte nog med att Marlena har blivit förförd och bortrövad ut i skogen av en så kallad "doktor" så vill en liten brat lägga slag på en vuxen man för att de två är "ämnade för varandra". När Belle och Shawn förstår att det är de två som ska leva tillsammans, då får jag hopp för DOOL igen. Sera, sera.

Men i slutändan var det min kopp kaffe och min scones som jag brydde mig om. Dags för en tripp till stan, men först ska jag sjunga days of our lives introt. Adios.

dudidudududidudududidudu (forts. under prat)
Like sands through the hourglass, so are the days of our lives
Dudududiduuuuu
Dudidudidudiduuuuuuuu
Duuuuduuuduudududududududiduuuuuuuuuuuuuu
DUUUUUUUUUUUUUUUUU

S(m)ygfotografering

Helst av allt hade jag velat sova hela sommarlovet ut, men fy fan vad tråkigt det är att sova! Visst det är underbart och skönt och så men man går miste om så mycket. Bara idag till exempel. Jag har jobbat sju timmar, städat rummet, sett Walk the line och fått reda på att det är en smygfotare som fotograferar folk på stranden och lägger upp bilderna som porrbilder. Och nej, jag har inte hittat bilderna på en porrsida utan det stod i hd. Jag ska visa:

"Under de varma sommarmånaderna flockas folk på stränderna. Men många är helt ovetande om att deras kroppar och ansikten går att hitta på internet. En okänd man smygfotograferar nämligen lättklädda och avklädda kvinnor och flickor på stränder och badställen i nordvästra Skåne.

Smygfotografen har härjat sedan 2007 och varit synnerligen aktiv. På Piratebays pornografiska del har han sedan delat med sig av bilderna där lättklädda kvinnor och flickor i yngre tonåren exponeras.

Totalt rymmer bildarkiven tusentals bilder. Huvuddelen av dem uppges vara tagna i Landskrona och Helsingborg. Trots det omfattande materialet är fotografens verksamhet inte något som polisen uppmärksammats på.

I det omfattande bildmaterialet, kan folk bland annat se smygtagna bilder på en gravid kvinna som solar. Bilderna tycks vara tagna genom ett buskage. Man hittar även bilder av tonårsflickor som befinner sig på stranden och par som nakenbadar. Bland annat har fotografen lagt ut 97 bilder tagna på långt avstånd av ett nakenbadande par.

Fotografen är registrerad medlem på Piratebays hemsida och därför råder det ingen tvekan om att det är samma person som lagt ut alla de tusentals bilder som figurerar på hemsidan.
Vid bilderna finns en kommentarfunktion. Och denna funktion har utnyttjats. En person uppmuntrar fotografen att fortsätta ta bilder och ta sig in på badhus, omklädningsrum och sporthallar.

Men det finns även kritiska kommentarer, där folk kräver att fotografen tar bort bilder, som på något sätt tycks ha skadat den som figurerar på bilden.

Den anonyme fotografen svarar de kritiska inläggen med att han har lagen på sin sida och hänvisar till rådande fotolagstiftning."

Okay this was, erm, sick! Orkar inte ens tänka på det, det är bara sjukt. Imorgon ska jag införskaffa mig en våtdräkt. Adios.

Vi ses

Vaknade för en timme sen, vilket var underbart, och ska om en timma cykla ner till jobb. Efter den här dagen har jag två lediga dagar framför mig som ska njutas till 400%.

Men sen är frågan: vad ska man göra när Helsingborgsfestivalen invaderar stan? Jag hatar Hbg-festivalen, och även ifall Darin ska spela (vilket hade varit roligt att se iom att jag numera har hört att han odlar skägg?) så fruktar jag de kommande tre dagarna. Som tur är har Ebba och Camilla "Vi ses" - fest på lördagen iom att de åker iväg i ett år, och då slipper man lördagen.

Det är troligen det sötaste uttrycket jag hört på länge, det är inte en avskedsfest utan en "vi ses"-fest. Det låter inte lika sorgligt tycker de själva, I agree. Vi ses!

Sommargrill

Även ifall det är synd att jag missar HP-premiären imorgon, och att jag är supertrött efter den ansträngande natten på sjukhuset kan jag inte låta bli att småle när det spelar ett gäng skjort-öppna killar på allsång på skansen. Doften av grillat retar magen och jag körde på en trafikerad väg idag. Sommaren har faktiskt gett mig ett lugn den här kvällen, och imorgon ska jag få ny telefon.

Hultsfred var underbart förresten, och jag tror att jag är lite smått kär i sångaren i DYNO, eftersom han var så snäll på min smärtkväll. Aja, dags för ma. Hao De!

Soluppgången var inte alls fin idag

Pass nummer två är färdigt om 20 minuter, och då är det dags för första duschen sen i lördags. Nu är man lagom fräsh, och vi har också jobbat åtta timmar, klockan är 20 i 8 på morgonen. Inte okej! Men idag kommer det bekanta ansikten, och det gjorde det igår också, underbart!

En lite mindre bra sak är att vi har flyttat in i ett trevligt camp (tältlyftning ftw) med sjukt trevliga människor, men varken jag eller Märy är stort fan av hårdrocksmusik som tycks vara den enda musiken för dem. Nu ska jag fortsätta lyssna på den spanska versionen av "if I were a boy" som heter "Si yo fuera un chico". Inte för att det är min typ av min musik men vi har spenderat otaliga timmar framför spotify, och se vad man hittar!

Vi ses väl på lördag igen antar jag, tills dess är det untzuntzuntzuntz!

artistservice day 1

Det bästa med att jobba på artistservice är nog tillgång till internet, so far.

Gårdagen var både bra och dålig. För det första så fick vi gå i en timme med all packning efter att ha åkt med de underbara krösatågen, ja de heter det, för att komma till festivalområdet. Sen fick vi reda på att vi var tvungna att gå till en annan incheckning (den vi var vid var inte öppen) som låg ca 5 km bort. Hell no, taxi-time! Vi lyckades checka in, slå upp tältet, pumpa upp vår två-manna-madrass (el-pump) och finna oss till rätta.

När vi gick ner till sjön för att äta en efterlängtad kvällsmat (nudlar, oh yeah) började det regna så vi fick ta skydd under en liten stuga. Där träffade vi två pojkar som vi hängde med hela kvällen. Lite gummibåt på sjön, lite partytält, lite jag har aldrig, lite vattenpipa. Life taste good!

Nu sitter jag här, med tre andra babes och väntar in frukosten med en kopp kaffe. Och ja, vi har kaffe! I'm loving it.

I just can't control my feet

En kvällskonversation mellan mor och dotter:

-Nej.. Man vet inte vad man har förrän det är borta.
-Menar du diskmaskinen?
-Nej mamma, Michael Jackson!
-Jaha..

Jag förstår inte riktigt hur hon kunde koppla det till diskmaskinen när vi precis hade sett ett minnesprogram på svt om MJ. Vår diskmaskin är inte ens trasig!

jag blir så glad av den här låten. Helt studsig. Time to sleep, om jag nu lyckas. Adios.

Saker som gör mig pissed off 30/6

1. Jag har inte kunnat sova på två nätter, och måste därför betala en terapeut för att denne ska kunna ta itu med mina sömnsvårigheter. Därmed ryker månadens lön. Eller så tar jag ett glas mjölk och öppnar fönstret? We'll see...

2. Jag har ett stökigt rum, och det är strålande sol ute.

3. Jag kan inte hitta min spellista i itunes som jag satt med i över en timme igårkväll. Fan ta dagens teknik.

4. Olivia tog den sista mjölken när hon drack o'boy. Nu har jag ingen mjölk till kaffet.

5. Jag kan inte riktigt förstå vad som händer i days of our lives, vilket är något av det största som hänt 2009 hittills. It's sick.

Hopefully my day will get better.

They don't really care about us

Monday, monday, monday.

Idag har jag legat på stranden hela dagen, cyklar ca 2 mil och haft en skön utesittarkväll hemma hos Kajsa. I alla fall tills alla ollonborrar kom. Då skrek jag, tillsammans med ett par andra levande människor och sprang in. Och då kom såklart den eviga frågan upp:

Är det så att ollonborrar borrar sig in i ens hårbotten så att man aldrig får bort dem?

Eftersom att google är den mest lönsamma uppfinningen sen påtåren har jag tagit reda på detta.

En ollonborre lever i fyra till fem år, under större delen av sitt liv som larv under jorden. Som skalbagge lever den endast efter förpuppningen i cirka tre till fem veckor.

Ollonborrens färger varierar från vitt till brungult med ett brunt huvud. Dess surrande kan bäst beskrivas som en helikopters på stort avstånd.

Vuxna ollonborrar äter blad i lövträd och larverna äter rötter, något som under flera tusen år har vållat stora problem för bönder.

Ollonborren är landskapsinsekt för Halland.

Okey, detta gav mig ingenting om hår eller någonting som är skadligt för människan, det var även totalt ointressant fakta. Tur att man är skåning!

Å nej, nu fick jag en bild i huvudet av hur en svärm av ollonborrar sjunger "they don't really care about us" av allas vår Michael.

Time to sleep, adios.