Zu Hause

Whoa! Kiel var underbart. Jag har nog inte skrattat så mycket på länge, och inte heller ätit så mycket gebäck (fralla) på flera år. Scheisse!

Det som kan tänkas vara lite komiskt är att jag och Martina, efter hemkomsten, satte oss i norra hamnen för att varva ner efter resan och då lät det som om alla pratade tyska. Vi frågade kanske 4 personer om de var från Tyskland, men alla visade sig vara svenska så det var verkligen en omställning för hjärnan. Ganska skämmigt när man kommer med sin påtvingade engelska, menmen.

Ikväll är det Olympiafest, så efter skolan ska jag hem och fixa till allting och hoppas att pengarna kommer till Miranda som planerat. Sen är det dags att förbereda och peppa nere på the tivoli och sen kommer rajtantajtan. Åh nej jag tyngde nyss ner hela eventet genom att skriva det, det gör jag inte om!

Bilden är tagen från Max (tysk house-klubb) hemsida, ganska roligt. Och jag har inte letat upp den själv utan fått den skickad till mig, so you know. Rolig resa, eller ja, helt underbar!

Mix it up

Hur har det nu gått med packningen? Jag har kommit så långt som att skriva en packlista, och jag ska gå upp klockan 5, vilket är om 6 ½ timmar. Dags att skynda sig lite? Den här låten är den ultimata pepp-låten. Jag vet att jag är lite väl sen med min NERD-fas, men bättre sent än aldrig.

Youtube kan vara underbart ibland, men i detta fall kunde jag inte hitta en vanlig version på låten jag letade efter. Ni får lite Britney på köpet. Dags för mig att packa. Adios .

100% Packning

Jag glömde att köpa aladdin-asken tidigare, pappa fixar't! Och ja, det blev en aladdin-ask. jag har inte bättre fantasi än så, och det visade sig att det var några andra som tänkte köpa det också och därför känner man sig extra unik. Menmen.

Nu är jag mitt uppe i packningen, eller ja, jag har packat alla underkläder. "Men hallå! Det är ju Tyskland vad mer kan man behöva?" för att citera Nicole. So true, hon vet vad hon pratar om. Det är faktiskt första gången jag är i Tyskland, har bara åkt igenom det på våra långa bilturer i flera år. Och ifall Rastplatzen och Gästenfreundehütte räknas har jag väl varit där kanske 10 gånger. Men jag måste erkänna att jag är lite nervös. Vet inte alls hur familjen är eller hur vädret kommer att va osv. Hoppas på sol, vi får väl glra soldansen som Mattias Tordei lärde oss i ettan när vi skulle paddla kanot i Rönneå. Jag får förklara den en annan gång, sjukt intressant!

Jag fick idominsalva i håret idag. Inte så att jag trodde att det var hårvax utan det var av misstag. Emilias idominklet på tivoli-statyn satt kvar från förra veckan, och just där råkade jag luta mitt huvud, bra gjort! Fräsht att ta bussen hem med supervaganzahårfett osandes omkring en. Do not try this at home!

Nej borde man packa? Oh yes, det är inte mycket man ska ha med sig men i alla fall handduk, kläder, alla hygiensaker. Detta klarar jag på en timme top notch. Adios!

Flytta in hos en tysk

Jag kom att tänka på när Emilia skulle köpa thaibox igårkväll, det var riktigt roligt! Hon frågade mannen i kassan om allt det som stod på skylten utanför ingick i den boxen för 39 kronor, och han skrattade henne rakt upp i ansiktet. Han sa saker på thailändska och skrattade högljutt. Emilia och jag skrattade klart också, det är inte varje dag man får den reaktionen. Han kallade senare på sin kompis, som han sa någonting till sen skrattade de. Hans kompis kunde svenska, och svarade på frågan som Emilia ställde (kan tillägga att alla stod och skrattade under tiden). När den första killen (skrattmåsen) sa någonting på thailändska till han som kunde svenska skrattade de båda högt och killen i kassan var tvungen att lägga sig över disken så mycket som han skrattade. Vad fan? Vi skrattade med, lika högljutt som dem. Sen gick vi, skrattandes och den förste crazy thai boy kom ut och sa till Emilia "good bye Weasley" med skrattet precis bakom läpparna. Hände nyss det där?

Ja, en söndag likt alla andra, inget särskilt ha hänt. Eller jo, nu har hela tre kändisar kommit in på jobb.

Först ut var Nic Schröder, det måste ha varit förra sommaren. Runner up var Thomas Di Leva, sensommar skulle jag tro. Dagens höjdpunkt var Johan Wissman! Ack vilket jobb man har, rena rama röda mattan ibland. Jag har aldrig tänkt på hur söt han är, han var väldigt trevlig också. Down to earth och inte alls kändisgalen. Jag låter väldigt kändisgalen just nu, men ni förstår vad jag menar. Jag tror att han alltid fick spela Emil i Lönneberga på deras pjäser i lågstadiet, ja det tror jag.

Ikväll tänker jag plugga inför svenska-uppsatsskrivningen imorgon, och sen börja packa lite smått inför Kiel-resan. Det är inte långt kvar nu! Och tiden har gått fort som tusan, tacka den man ska tacka för sånt, snart är tvåan slut. En dag kvar i le Sweden, hur ska jag spendera den på bästa sätt? Och ja, mamma tyckte att jag skulle ta med en "gåva" till hon jag ska bo hos i Tyskland. Vad ger man en tysk? Jag funderade på wasa-knäckebröd, men ja. De gillar kanske inte knäckebröd? Sen är det så himla smuligt. En dalahäst kanske, visst de är fina men reaktionen blir: "ÅH Danke! Es ist sehr schön.. Cccchhp, annars då?" på ett ungefär, otroligt meningslöst. Men Marabou? De har väl inte aladdin-askar i Tyskland? Men det känns alldeles för pushigt att ge någon värsta chokladasken det är ju en kärleksgåva. Sacre Bleu! En dag på mig att hitta på en bra "gåva" och köpa hårspray. Merde, trippel merde!

Dags för kvällsmat, eller Abendessen som man säger i Deutschland. Dags att finslipa språket inför meiner deutsche Abenteuer! (Das ist nicht Deutsch, es ist nur "finden auf"-sprache). Adios.

Vill ha dig/here comes the clouds

Good morning sunday! Det verkar bli molnigt idag, eller är det morgonkvisten så säg? Ooo poetry. Anyhow, har en halvtimme till förfogande (eftersom jag var snabb) innan jag drar mig ner mot hamnen. En powernap på det? Sure thang!

Låtar likt denna, covers som man gjort om till chillout-versioner, brukar spelas mer eller mindre när jag jobbar. Min favorit är klart "walking on sunshine" med dess melodiska stämma, men den här fungerar ganska bra också. Inte min typ av musik, därför ger jag den till er!

Attans, nu hann jag inte med en powernap. Men det är solens dag idag, take care!

Passiv rökning på hög nivå

Det har varit en lång lördag. Från morgonen, då man mådde sisådär efter gårnattens bravader, till kvällningen då man mår sisådär efter dagens bravader. Man känner när kroppen är trött, hela kroppen. Det är knappt att armarna flyttar på sig när man knappar in bokstäverna på skärmen, det är bara fingrarna som flyger omkring. Ganska konstig känsla.

Spelningen gick bra idag, det var riktigt roligt, och jag längtar redan tills 5e maj då vi kommer att spela i Lund. Jag har för mig att jag har berättat om de två strange pojkarna jag träffade utanför dunkers för några veckor sen? De som var som två illusioner från ingenstans och försvann lika spårlöst som de kom? I alla fall, när vi snackade utanför dunkers den soliga dagen kom vi in på ämnet musik, och jag berättade att jag skulle spela på dunkers den 18e. Patrik (som han hette) knappade in detta i sin mobil i sin kalender för att de skulle komma, men ack det gjorde de inte. Men senare under kvällen befann de sig inne på dunkers, det var nästan som om jag hade sett två spöken. Hade helt glömt bort att det hade hänt, trevliga surpriser.

Jag hade nyss berättat ett skämt om statyn bakom dunkers, någonting med att den såg ut som en efterbliven penis (kommer inte ihåg skämtet exakt) och jag tänkte att detta är någonting som Emilia kommer uppskatta. Men hon satt helt tyst och det var otroligt nära att jag skulle säga "ccchhh, annars då?" när jag såg hennes min. Killen bredvid oss rökte någonting som luktade otroligt misstänksamt, likadan som snowboardåkaren i Frankrike hade (inte för att det bara finns en som åker snowboard i la France, menmen) och det förklarade hennes min, den stirre-minen. Jag var nära på att ta om skämtet, men struntade i det eftersom jag då endast kunde tänka på efterblivna penisar och marujana. Bra kombination?

Det blir jobb imorgon, inte lite heller för den delen, så jag tänkte sova nu. I'm in need of heavy sleeping. Så kan man säkert inte säga men fuck that. God natt allesamman.

Feta björnar

Sitter just nu på webbdesign, men återigen har jag glömt kamerabilderna hemma så jag kan inte komma vidare på min hemsida. Ack ack dumma mig. Vi har vikarie, men det verkar dock som om alla lever sitt egna lilla liv. Killen framför mig satt och lyssnade på Eifel 65 - Move your body tidigare. Man har en del sätt att underhålla sig på med andra ord, jag ska nu göra natur-inlämningen som vi hade till idag. Gah, det känns bra att vara på topp! Om man kollar runt på de andras datorer (jag sitter längst bak och har bäst utsikt) så ser man en hel del. En kille spelar ett datorspel där det är en fet nallebjörn med ballonger som åker runt den, där man ska smälla ballongerna innan de åker in i munnen. Han är väldigt duktig, jag tror han är på level 11 nu.

Annars har det varit en dålig dag, försov mig och kom en halvtimme sen till japanska-provet. Det kändes inte alls bra, och det gick bättre än väntat men inte så bra som det kunde ha gått. Men, man ska inte ångra någonting och i framtiden får jag gå upp när klockan ringer och inte stänga av den på provdagar. Live and Learn!

Jag funderar på att ta upp kampen om vilken musik som ska härska i datorsalen. Nu har en annan kille satt på en sån där munk-låt. En olympiakillen satte på Fields of gold, känner man sig träffad? Vad sägs om att dra igång lite NERD eller kanske lite John Legend? Åh nej, killen snett framför har nyss youtubat slipknot. Bring it on!

Adios.

Gul blomma

Jag har verkligen ingen talang vad det gäller att rita. Jag hade det förut, men alla bevis från den goda tiden försvann när de slängde min bildmapp på wiesel (ett år efter det att den skulle hämtats us). Jag upptäckte detta alldeles nyss när jag skulle göra någonting kreativt för att slappna av från pluggandet. Det är sant! Tio i åtta på morgonen sitter jag i skolan och pluggar inför
tyska-provet, våjne våjne. Anyhow, det kreativa. Jag skulle rita av en liten blomma jag hittat från google tänkte jag, kan ju inte vara särskilt svårt. Nejdå, min blomma ser ut som ett fult bananskal, som man inte ens har kunnat rita rätt det heller. Nej, jag tror att jag plånkar lite på min gitarr sålänge för att vänja bort hjärnan ett tag. Adios.

Deficiente pecunia deficit omnia

Det kom nyss en väldigt konstig fluga framför min tv, och jag kan därför inte somna. Den var som en långben fast med en snabel, och det var verkligen obehagligt! Jag var tvungen att googla det. Men ack det skulle jag inte ha gjort. Min gamla insektsrädsla flöt upp till ytan genom att kolla igenom alla bilder på entomologi.se. Aldrig mer! Nej, jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Antingen såg jag lite halvt dåligt i mörkret och det var kanske bara en liten dammråtta som flög förbi, eller så är det verkligen ett sjukt läskigt kryp som har invaderat mitt rum och lagt sisådär tio tusen ägg någonstans under min säng. Vad ska jag göra? Finns det inte en insekts-utrotare jag kan ringa för att scanna mitt rum så att jag äntligen kan få lite lugn och ro? Eller så kanske jag kan börja med den enkla lösningen att stänga fönstret? Hm, då blir det ju så varmt och jag måste ta ur täcket ur påslakanet. Men vänta? Det gör man ju bara när det är sommar. Är det sommar nu? Är det mitt tecken, mitt sommar-sign? I sure hope so, för i mitt rum ska inga insekter bo i sommar. Oavsett om de kan hoppa superlångt eller inte. Ack nej.
Åh nej läskig film på tv. Eller nej vänta, det var visst bara reklam. Tur det!

Carpe Noctem!

Jag har aldrig förstått det här med fjärilar. De är inte alls söta! De är äckliga och lockar en med ens konstiga färger och mönster som vilken enarmad bandit-maskin som helst. Vilka fasoner! Jag förstår Olivia som drömde en hemsk mardröm om fjärilar för några år sedan. Pappa väckte henne gråtandes, stackars barn!

Bekommen; er bekommt - er bekam - er hat bekommen

Den här dagen började dåligt, otroligt dåligt. Jag vaknade med världens huvudvärk och kände att "nej åh nej gud nej inte idag". Men efter några timmars sömn hade den minskat från "migrän-varning" till "lätt spänning på tinningarna". Tack gode gud! Jag gick upp, tog en kall dusch och förberedde mig för barista-utbildningen i Malmö. Dvs duschade och satte upp håret. Det var en spännande 3 och en halv timmes-kurs där vi gick igenom teori, praktik och lite mer. Sjukt intressant! Det finns en master barista-utbildning varje år i juni i tio dagar nere i Italien där man får följa med på vårt rosteri och annat intressant. Detta kostar ingenting, så det är en stor efter studenten-plan. Hade verkligen varit underbart, Italien och kaffe i en smäll. Nej, tåls att tänkas på!

Imorgon är det tyskaprov med massa glosor, starka verb, passivum och bisatser. Är det inte underbart? Har övat ganska mycket för en gångs skull. Glosor är inte min favorit-inlärningsteknik men ack så nödvändigt!

Bilden tillägnas mig och Olivia som ihärdade en dag i Malmö och en lång barista-utbildning. Även Maria, den saknade baristan, som lever sitt liv och som jag saknar. Adios good night!

Won't you take me to turkeytown?

Jag tänker inte säga så mycket förutom att jag idag

bokade en tripp till kalkonlandet med mina käraste brudar. I juli smäller det! Natti.

Gotta make my move to a town that's right for me.

Dududidudu Dududidudu

Time to get me movin' get me groovin' with some energy

Dududidudu Dududidudu

Well I talk about it talk about it talk about it talk about it

Dududidudu Dududidudu

Well I talk about talk about talk about movin'

Gotta move on gotta move on

Won't you take me to turkeytown? Wont you take me to turkeytown?

En molnig soldag, en jobbig cykeltur och en skräckfilm senare sitter jag här och analyserar påsklovet. När jag var mindre ville jag alltid att vi skulle gömma påskäggen i trädgården och ha en liten skattjakt. Det var sånt man såg på film men som vi aldrig hade haft som tradition. Vi har inte särskilt stor trädgård, men det skulle vara lite spänning tyckte jag. Och tjock som man var fick man alltid sin vilja igenom när det kom till mat, och vi gämde dem i trädgården. När vi sedan hittade påskäggen (snabbt gick det) och öppnade dem upptäckte vi till vår stora förskräckelse att någon annan hunnit före och börjat gnagt på vårt påskgodis. Myrorna! Det var så äckligt att se de krypa rundor bland godiset och frossa på det söta. Jag minns att jag grät. Om det var på grund av att jag inte tycker om insekter vet jag inte. Om det var på grund av att mitt godis var mig fråntaget vet jag inte. Men jag grät. Men mitt påskägg i år var fint, otroligt fint. Ett litet ett med några chokladbitar från chocolat. Påskharen vet hur man tillfredsställer en ung kvinna. Det lät otroligt creepy och kinky men det var inte så jag menade. Jag syftade på choklad, ingenting annat.

Dags att bege sig mot sängen så att man kan överleve den helvetiska morgondagen at school? Jag tror det. Adios

psst! Jag saknar Harry Potter.

Hej Hej Sommar

Idag är det sista lovdagen, men det känns även som om det vore den första. Jag ska ner i stan och fika med de som också har rejäl söndagsångest (trots att det är måndag) och sen ska jag och Stran dra ihop en liten repetition inför lördagen. Jag ska hinna plugga också, och städa lite är det tänkt. Vi får väl se hur det går.

Mor och far kommer hem idag, lillan också. Det känns som att man har bott själv hemma i ett år eller mer, men fem dagar är ganska så mycket ändå. Skönt har det varit, men ack som det ser ut! Mitt lilla vuxenliv har inte gått särskilt bra, jag tror inte att jag är redo att bli vuxen ännu. Fyra månader på mig så det är ändå en bra bit kvar, I will get there.

Sommaren är här i alla fall, och det är verkligen någonting positivt. Jag gick barbent i sandaler häromdagen, utan att jag fick onda slamp-blickar från gamla tanter. DET är sommar! På onsdag drar jag, Olivia och Daniel (mina fina kollegor, den minderåriga och stockholmaren) på en heldag till Malmö på kaffeutbildning och lite myspys. På lördag är det dags för spelning på dunkers med Dancin' 'til dawn (Jag, Miranda och Stran). Nästa tisdag åker jag till Tyskland till min tyska utbytesstudent, och tisdagen efter det är det Olympiafesten. Den 11e maj drar jag och Beyonce-loversen till Göteborg, för att se Beyonce. Och den 15e maj åker klanen Sjöberg till Pekin/Shanghai i åtta dagar. Sedan, när vi har kommit hem, är det bara countdown till det sista sommarlovet. Emellan allt detta är det födelsedagar, jobb, fikor, plugg, sol och värme. Det kommer bli en avkopplande och efterlängtad sommar, oh yes.

Nu ska jag in till stan till mina små hjärtan. Adios.

Bild från sommarens varmaste dag, då vi började med en frukost på Espresso House.

Konstiga län och män

På min, Annas och Kajsas Twin Peaks-kväll (2 twin peaks-avsnitt och en kvällspicnic på gröningen) bestämde vi oss för att vara wild crazy girls. Det gick som så att vi målade naglarna svarta. Ack nej det skulle vi inte ha gjort. Eftersom vi inte får jobba i nagellack tog jag bort det morgonen efter, men då såg de bara skitiga ut med svarta nagelband där nagellacket inte gick bort. Då fick jag måla över med ett annat nagellack, nämligen ett rosa, för att verka lite mer snäll och preppy. Ja, mina naglar såg väl ut som fifty-fifty-klubbor men vad gör det? Kan dock tänka mig att de smakade aceton och kaffesump men vad gör det? Man kommer ingenvart om man inte är innovativ.


Idag har jag jobbat, repat och haft en mysig kväll på mezo. Imorgon är det påskafton, och jag läste tidigare om en läskig sak. Det har i och för sig ingenting med påsk att göra, men det handlar om semlor. Jag gick förbi en bok i vårt vardagsrum där det diskret stog SEMLOR på framsidan. Vad kan detta handla om? Tänkte jag och öppnade förväntansfullt boken. Jo, tänka sig, det var en bok full av semle-fakta. Jag trodde inte att det var möjligt att man kunde hitta så mycket att skriva om om just semlor. Men ack, det var en väldigt läskig sak som skymtade förbi på en sida. En gammal tradition där gamla män (kanske barn också och kvinnor jag vet faktiskt inte) klär ut sig och går runt i gårdarna på fettisdagen och gör någonting som motsvarar bus eller godis. Detta är väl en fin tradition kan man tycka, men nej! De klädde sig i fårskinn och andra överblivna djur-saker, och bilden som fanns på de männen där de stod uppradade på 1920-talet såg ut som om den var tagen direkt ur Texas Chainsaw-massacre. Inte okej! Tänk er att ett gäng skinn-klädda män knackar på din dörr och skriker BUS ELLER GODIS? Nej, ibland undrar man. Det stod till och med att denna tradition fortfarande pågår i Hälsingland men den är inte lika vanlig. Konstigt?

"Gustav! Det finns väl ett landskap som heter Hälsingland?"

"Hahaha ja, men Medelpad är mycket roligare!"

Sommarregn

Jag kan inte riktigt släppa regnet. Det är faktiskt väldigt mysigt. Det känns som att vi nu har sommarlov och att vädret har kommit in i en tvådagars-period då det bara regnar lite tråkigt duggregn (som egentligen är totalt meningslöst men antagligen nödvändigt för skörden, who knows?). Jag längtar till sommaren. Jag tror aldrig att jag har gjort det så mycket förr som nu. Och då är det inte bara till sommarvädret utan även till själva ledigheten (ca 50-50). Och även om man jobbar är det samtidigt känslan att inte ha ett japanska-prov om en vecka eller tyska-prov om mindre än en vecka som lockar. Nej, skolan har sina stunder men ibland är den en pina. Men nu har jag lov och då ska skolan inte få komma in i mitt hus!

Jag har börjat lyssna riktigt mycket på Jack Johnson de senaste veckorna. Han är riktigt bra, väldigt skön akustisk musik med en grymt bra röst! Jag kan verkligen rekommendera honom! MEN ni får absolut inte under några omständigheter glömma bort John Legend, oh no!
Den här låten är en av mina favoriter.

Frukosthysteria

Jag har suttit i flera minuter och försökt komma på en låt som handlar om en regnig onsdag. Det räcker med att låten innehåller orden "regn"/"rain" och "onsdag"/"wednsday". Men ack! Det finns inga! Jag kan bara komma på sådär, "vi ser det snöar" och den handlar inte ens om regn. Patetiskt!

I söndags jobbade jag häcken av mig. Och även lite i måndags. Igår var jag ledig, och det är jag idag också. Men tor-sön blir det arbeit. På tal om igår så hände det en lite spännande sak. Jag, Maria och Nicole hade planerat att vi skulle ha en liten sleepover och sedan äta frukost på morgonen. Oh wow breakfast tänker ni men nej, en RIKTIG frukost syftar vi på. Ägg&Bacon, smoothie, juice, kaffe, våfflor, frallor you name it! Detta gick galant, förutom faktumet att vi höll på att sprängas, och sedan var jag och Nicole busiga mot Maria. I och med att det är hennes 18års-dag på söndag och att hon då inte är hemma var vi ju tvungna att göra någonting drastiskt. Lite ögonbindel med magdansdräkt genom stan är vardagsmat, eller? Roligt var det, och det avslutades med en fika i hamnen. Även på min lediga dag åker jag dit! (Jag kommer att åka ner idag också för att intervjuas av Karro till ett arbete)

Nu har jag vaknat efter en mysig kväll i Gantofta, ska snart bege mig mot Kullvning's för att hämta en fin påse som Maria gick runt och bar på igår. Sen blir det intervjun på stan och efter det blir det efterlängtat Twin Peaks-night med Anna och Kajsa (den andra..)! Lookin' forward to it!

Adios.

Give me a chai or I'll die

Idag var nog den mest ultimata våga-vägra-vinter-dagen! Jag åkte hemifrån (så tidigt som 08:40) i byxor som endast nådde till knäna och sandaler, och satte mig i ute vid parapeten för en mysig lördagsfrukost med mig själv (espresso house of course). Ca en timma senare gick jag till espresso house nummer 2 för att jobba. Jag började vid 10 och var färdig vid 8, så lite sliten känner jag mig allt nu. Anyhow, för att återgå till våga-vägra-vinter-grejen så jobbade jag i mina sommar-jobb-byxor. Även de når ner till knäna för er som är intresserade. Efter jobbet gick jag hem till Miranda och myste med henne, Anna och Kajsa (den andra). Sedan tog jag bussen hem. Allt detta skedde i knälånga byxor, sandaler, tunn kofta och en sjal. Det fungerade bra på morgonen, men framåt kvällen då solen gått ner var det verkligen pina. Det är inte så att jag har tänkt: åh vad jag ska vara uppmärkssamhetssökande och gå med bara ben 22:30 i stan! Det var fruktansvärt varmt när jag åkte hemifrån, och därför är det illa att man blir utstirrad av gamlingar på bussen som om man vore en som sålde ominderåringssysslor för pengar, eller kanske ett par leggins? Nej, tro vad ni vill, men jag har sålt tillräckligt idag. Tänkte helt enkelt inte att det skulle bli så kallt, menmen. Man lär sig av sina misstag!

Jag borde verkligen sova nu, då det är ännu mera jobb imorgon. Lika lång tid antar jag, men efter blir det lite rajraj hos en viss man med tysk accent. Nej, det är inte Günther Schmidt. Hur mycket jag än skulle vilja det, så är det inte det. Adios.

Dagens Tabbe: Evelina skulle bära soporna som bl a innehöll vår sump-påse från all espresso som vi använder. Eftersom vi idag slog rekord i försäljning detta kvartalet så var det otroligt mycket sump, bäst att ta två påsar! Tror ni inte att påsen, när Evelina lyfter den, spricker och att all sump sprider sig över plattorna på baksidan. Vi var båda otroligt trötta, och bara stod och skrattade innan man fick ork att hitta en lösning. Jag lyckades även få en fin bild på den meterhöga sump-högen, som jag lovar kommer komma upp här när jag lärt mig hur man överför kamerabilder från mobilen till datorn.

On a day like today, I could change the world

Åh vilken underbar dag! Solen sken, Olivia hade föreställning (så duktig att jag fällde en tår inombords) och jag införskaffade ett par nya jeans.

Det kändes konstigt att vara på wiesel igen. Har inte varit där på ett bra tag nu, och det sätter verkligen sina spår. Det känns som ett helt annat liv, som man inte har levt utan endast som man har drömt om. Men sedan omfamnar man Lisa i hennes bamsekram och då blir allt verklighet. Hon har de bästa kramarna, det är en gåva! Det finns många saker jag skulle vilja kunna. Stå på händer till exempel, det är sällan man ser världen från den synvinkeln. Det kan ju vara nyttigt eller nåt. Jao veit ente! Ich weiss nicht! Jö nö sö pa!

Imorgon blir det jobb direkt efter skolan. Det kommer antagligen att vara väldigt mycket att göra så jag får ladda ordentligt och inte ta ut mig fullständigt på matteprovet. Även om skolan går före så får man vila skallen från tid till tid. Det blir heldag med jobb på lördag också, och sen eftermiddagsjobb på söndag. Tur att man är pengakåt, och att man älskar sitt jobb! Jag tänkte att jag skulle spara ihop till en espressomaskin, men när Gustav frågade vad de skulle kunna tänkas kosta på K&Co (en sådan som de använder, en hyfsat liten och kompakt) så sa han att de kanske kostar runt 60-70 000 kr. Okej, jag räknade ut att om jag sparar studiebidraget i ett år så har jag 12000. Sen kan jag sälja kakor, påskkort, sjunga lite på stan. Då har jag kanske 13000 efter ytterligare 10 år. Då kan jag råna lidl på 50 000 kr och vips så har jag min coffeemaker. Det är ju inte alls svårt, omöjligt eller det minsta komplicerat. Om 13 år, men då kommer säkert allt kaffe att vara gjort via signaler man skickar in i hjärnan och som får kroppen att tro att man har druckit kaffe. Fastän man bara fått en liten starkare släng av cancer. Ack ack.

Jag ska sätta på spellistan "chill" på itunes som godvattvisor på superlåg volym. Älskar att somna till "here comes the sun", "blue skies" och "lie in the sound". You should try it! Adios Nattos.

Om detta är en människa

Den här kvällen har varit livsändrande. Efter en otroligt vacker dag, med varmt väder och mysigt sällskap på haket kastas man in i en värld av elände och sorg. Vår klass såg "Om detta är en människa" på stadsteatern, och det var något av det vackraste jag någonsin har sett. I en timme och 20 minuter står den här mannen och pratar, i jag-form, om dennes vistelse i Auschwitz. Det är inte långtråkigt, inte heller ointressant utan man sitter spänt med tårarna precis bakom ögonen och hoppas att man snart kan få gråta ut dem då det tar emot att hålla dem tillbaka. Jag kunde dock inte gråta, inte ordentligt. Det kändes så töntigt att gråta till att lyssna på hans prat, när han berättar om hur fångarna inte grät och hur de tyckte att det var en vacker dag enbart genom att se solen, och att känna dess värme. En sådan dag sitter vi vid konserthuset och solar med våra problem som 2 prov på fredag och funderar på vad man kan hitta på för roligheter på lovet. Samma dag åt de en torr bit bröd och några deciliter soppa, gick runt med sina tortyrtofflor och såg ändå den dagen som en fin dag.

Jag gav mamma en stor kram när jag kom hem. Vi kramas väldigt ofta men nu kändes det som att det behövdes extra mycket. Man behöver kramar när man sett den här föreställningen, jag tror att jag ska krama alla som är utklädda på skolan imorgon. Det är maskeraddag med påsktema så det kan bli roligt. May the best chicken win!

Nu ska jag gosa ner mig framför tv:n med en kopp thé. Njuta av kvällen och att det faktiskt är på väg att bli sommar nu. Vågar man sig på ankelbyxor imorgon? Man kanske får en fin kommentar av Emilia som idag.

-För ett år sen åt vi på haket exakt denna dag! Jag minns att det var så varmt att jag gick i kortbyxor.

-Ah, you slut!

Jo tack, den perfekta ice-breakern. Annars överlevde jag psykologiprovet, hade litet 1årsfirande på haket och njöt av dagen med de nära och kära. Ingenting kan få en på dåligt humör dessa dagar, då även de mest traumatiska historier får en att se vardagen med nya ögon. Tillbaka till verkligheten, adios.