- Man har ingen ringklocka. Först måste man ropa "URSÄKTA!" ungefär tusen gånger innan den person som går rätt på cykelbanan vänder sig. Då hoppar de till som om de sett en stor nazi-armé och sedan kollar de snett på en när de mumlar något med ful innebörd tyst för dig själv. Okej, ifall jag hade gått mitt på motorvägen hade jag fått skylla mig själv ifall en lastbil kört över mig eller hur? Ibland ska de vara tacksamma att man ens bryr sig och stannar...
- Man har inget stänkskydd på bakhjulet. Cykeln blir supersmutsig av all lerstänk som skjuts upp från marken när hjulen rullar. Nu när det är vinter, så kan man ju inte ställa sig vid kvarterets sandlåda, i bikini, och tvätta sin cykel med såpa och svamp eller hur? Det är jättedåligt, dumt med smutsiga cyklar mitt i vintern!
- Det är soligt, men blåsigt. Hjärnan tror det är jättelätt att cykla hem i solen medans kroppen protesterar mot blåsten. Förstår ni hur jobbigt det är att ha denna konflikt pågåendes runtomkring en? För att inte tala om inuti en! Hur mycket man än trampar så kommer man ingenstans, men samtidigt är det otroligt behagligt att njuta av den fina himelen. Sacre Bleu!
Jag försöker fortfarande att slipa på min franska till v8, och det går ganska bra. Jag kan nu Bonjour, je ma pelle Kajsa, tutapelle common? ca va? ca va tre bien. Au revoir, Sacre Bleu, Merde, trippel merde, vol de mort, bleu, volle vocko she ave moi sess woi. Låter det korrekt? It sure does. OUI!
Nu blir det filmtime med Bohemian, Au revoir!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar