Sentimental Fudge

Efter ett sentimentalt återseende på wieselgrensskolan, en lång bussfärd inom Råå för att hämta min kamera och ett flertal extrema hostattacker har jag nu kollat igenom alla bilder jag har från wieseltiden. Jag blev så ledsen efter mitt lilla möte, och kände att jag var tvungen att komma nära det som håller på att försvinna. Samtidigt som det är skönt att komma bort från det, kan man inte hjälpa att sakna så underbart roligt det var! Jag skulle som sagt göra reklam för musikklasserna för intresserade föräldrar och blivande elever, och när man stod och berättade om allting man gjort, resor och konserter och liknande, så hade det känts mycket bättre ifall det hade varit någon med mig. Jag stod helt själv och ville bara ha en 9m:are att krama eller hålla handen med. Lisa fick duga gott och väl, hon är saknad. Jag känner en slags moderskärlek till henne, det tror jag att alla vi gör.

Jag borde sova nu, men jag borde också öva till matteprovet som vi har imorgon. Attans John vad har du nu ställt till med? Jag fick väldigt bra resultat på psykologiprovet, men måste jag sänka mitt matte-betyg för det? Nej det tycker jag inte. Inte jag heller. Nej håll käften och gå och lägg dig!