JETZT! Fazer...

Jag känner mig som Carrie Bradshaw när jag ligger här med min laptop, håret i en knut och benen upp i vädret på ett kvinnligt, men ack så sexigt sätt. Eller nej förresten, Carrie ser ju pigg och fräsh ut, själv har jag nyss sovit i tio timmar och längtar efter vad nattens sömn har att erbjuda. Hur kommer detta sig?

Jo, efter att ha haft svenska-redovisning igår, som man var otroligt spänd över, satte sig jag, Kajsa (den andre), Stran, Hanna, Evelina och Josefine på en buss mot Göteborg. Min ipod dog på vägen, fastän att jag laddade den kvällen innan. Jag kan ha fällt en tår eller två.

I Göteborg bar färden av mot Scandinavium för att se Beyonce. Det var en sjuk konsert, en show i hög klass, jag har aldrig varit med om något så effektfullt och bra. Att hon avslutade med Halo gjorde att vi lämnades i chocktillstånd. Inte blev det bättre när "the mamas" (Beyonces dua) kom in på mcdonalds efteråt. Vi dog, men återuppstod.

Vi hittade mat, en sovplats inne på centralen och väntade i tre timmar. 01:45 anlände bussen (jag hade hemsk magknip, tänkte bara säga det) och vi var hemma vid 04:30 ca. Det var nu ljust ute, vilket var en sjuk omställning. Efter 2 timmars sömn gick jag från tågaborg till skolan och skrev nationellt prov i matteB, fyra timmar. Detta var inte okej! Jag hade kunnat somna på bordet om jag tillåtit mig själv. Men istället somnade jag när jag kom hem, fram tills nu. Jag har sovit tio timmar och min kropp vill sova mer. Jag ska låta den göra det så jag orkar gå upp imorgon. Men först lite fazer mjölkchoklad, fy fan vad god den är! Adios.