Italiano Bitte!

Nu i efterhand har jag insett att mitt förra inlägg kanske var lite väl långt och onödigt. Men jag tar inte bort det, det är ett bevis på hur tråkigt man har när man är sjuk. Man bara äter, tittar på tv, sitter vid datorn, sover, äter och äter. Det var som sagt längesen jag var sjuk, så jag har förträngt det. Jag tycker inte om att bli påminnd om det heller.

Jag hade tänkt titta på lite twin peaks ikväll, som jag fick när jag fyllde år. Jag har några få avsnitt jag kan titta på för att komma ikapp Kajsa och Anna, som jag ska ha twin peaks-maraton med inom kort. Det är ett otroligt soundtrack också, man blir berörd på något sätt. Märkligt och konstigt, men så bra!

Jag mår inte bra, men det har jag antaligen redan sagt. Det är inte längre en "hej jag kommer vara sjuk länge"-känsla, jag känner mig inte riktigt sjuk. Men det är en jobbig förkylning! Jag får kränga panodil, nässpray och dricka thé hela kvällen. Det är mysigt framför twin peaks tycker jag, och så får det nog bli. Nu är det 2 ½ män på tv, och det tycker jag är bra, jag gillar konstiga serier. Jag tror, att de serier, filmer, musik och liknande som man gillar är någonting man inte kan bestämma över. Jag tror att det är som att bli kär, man kan inte riktigt välja vem man blir kär i, och likaväl kan man inte välja vilken musik man ska tycka om. Lite filosofering sådär om sjuk-dagen. Imorgon ska jag vara frisk, sådetså! Buonasera!