Public Display of Affection

söndag, augusti 31

When I was young...Oh wait, I am!

Jag jobbade 9 timmar igår. Jag jobbade 7 timmar idag. Emilia jobbade oräkneliga timmar igår. Emilia jobbade oräkneliga timmar idag. Hur ska det gå när vi träffas efter en utslitande helg?

Vi skrattade. All trötthet samlades i våra halsar och vi skrattade ut det. Vi skrattade åt ingenting. Det räckte att vi sa:
"Emilia! Vill du springa en mil?" "Ja!" och "Kajsa! Kaj sa att..." och sedan var vi igång.

Jag lyckades även hitta ett spindelbo i mitt styre, det var sanslöst äckligt. Väldigt äckligt var det! Jag visste inte att spindlar fick plats i så trånga utrymmen, så det var även allmänbildande. Vad en Helsingborgs-söndag kan åstadkomma eller vad säger ni?

Ikväll har jag gjort klart alla läxor jag haft, halva webbdesignen kvar men annars är jag läxfri. Det är en härlig känsla, som jag ska hålla mig fast vid så gott det går. Jag orkar inte sitta kvällen innan, och plåga mig själv varför jag inte gjort det tidigare osv. Det mår varken jag, min säng eller någon annan bra av. Frågan är nu, varför skulle inte min säng må bra av det? Äsh, det lät ganska poetiskt så jag låter det stå kvar. Nu är det lite saker kvar att pyssla med inför morgondagen, och då är det idrott med Herr Giese. Välkommen till Olympiaskolan, eller jag kanske ska säga skolstaden? Nej! De kan inte tvinga mig.

Välkommen till Olympiaskolan.

Inga kommentarer: