Public Display of Affection

lördag, juni 28

Tears dry on their own

Tillbaka till livet, glöm aldrig bort att andas. Idag ska jag jobba, jobba, jobba, jobba. Och imorgon blir det jobb, jobb, jobb. Det som är riktigt skönt är att familjen, inte jag, åker till några kompisars stuga ikväll och sover där. Jag är aldrig ensam hemma längre, det känns i varje fall inte som det. Och hur kommer jag att utnyttja den här uppenbarelsen? Jag kommer troligen att vara så pass utmattad efter jobbet att jag cyklar raka vägen hem och lägger mig framför fotbollsmatchen. Lange leben Deutschland! Aber nein, "El Spañorno" ist auch sehr gut. Ich kann mich nicht ehm..err..Bestimmen? Whatever, märks det att jag fick bra betyg i tyska? Dass glaube ich nicht...

Idag drömde jag om fancypants, och han kallade mig för "En jeansbitch med superlång utväxt". Hmm, jag försöker verkligen tolka det här på rätt sätt. Utväxten kan komma från att jag vill klippa mig väldigt gärna, men jeansbitch? Ja, det enda jag kan komma på är att han aldrig har jeans, och att jag har det ibland. Skumt! Hoppas att vi läser om drömmar i Psykologi. Just det hur kunde jag glömma? Vi har fått våra betyg! Jag är väldigt nöjd, mycket nöjdare än vad jag förväntade mig, men samtidigt lite frustrerad. Jag och Ave Bersand kommer inte att komma överrens i matte b-kursen. Det kan jag garantera, och hur ska vi nu gå till väga för att slippa henne? Jo, första dagen i skolan kommer jag att gå till rektorn och säga: "NEJ!!!" Hon kommer förstå vad jag menar direkt. Det kan jag lova. Nu är det dags för La Frükóst! Ciao.

Inga kommentarer: