Nu kommer seperationsångesten krypande, från alla möjliga håll. När vi åkte bussen hem från Stockholm lyssnade jag på "into the west" med Annie Lennox och tror ni inte att jag får extrem längtan till att gå i slutet av nian igen? Trots hur underbart många bra saker som hänt sen den tiden ville jag tillbaka. Det har hänt mycket jobbigt på ett år också, saker som är svåra att ta sig förbi. Jag vet faktiskt inte hur jag ska läka helt, det är svårt, men förhoppningsvis så är det tiden som löser allting. Det har den redan gjort lite, jag är på god väg.
Mitt nyttiga liv har faktiskt börjat riktigt bra. Jag har klarat mig från det mesta, men cancerpinnarna dödar mig. Imorgon ska jag köpa träningskort och varesig om jag tränar själv eller inte ska jag gå på step, yoga och vad det nu blir. Ska kolla vad de har för pass över sommaren som passar schema á la moi.
Just nu vill jag jobba, jobba och jobba ännu mer. Väldigt jobbsugen. Är sugen på massa andra saker också, om ni vet att ni har det så kan ni väl slå en signal.
Nu snackar jag med Malin på msn, hon och Therese är i Spanien. Döda dem snälla, de ska snart ut och handla skor och äta. De har stekt på stranden hela dagen, själv har man stekt i sängen. Vädret suger ju skit. Ha en bra måndag, det är en ny vecka och nya tag. Ciao!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar