Idag blåste det som in i. När vi cyklade hem från stan via gåsebäck så kändes det som att man var en snigel. Såg säkert ut som en också för den delen. Iallafall, det var jättejobbigt. Shit nu kan jag inte tänka på hur vi skulle kunna se ut som sniglar? Varför skrev jag det? Klart att vi inte gjorde, glöm nu det. Galna ko-kajsis.
Det blåste som sagt väldigt mycket, och rätt när vi var på en väg i gåsebäck såg vi ett stort grusmoln komma flygande mot oss. Det stack till överallt där stenarna träffade, men det var tur att man hann blunda innan. Det hade inte varit speciellt trevligt måste jag säga. Nu när jag sitter här i min ensamhet så tänker jag: Vem är det som döper stormarna? Gudrun, Per, Katrina osv...Är det bara så att de som "kom på" stormen som döper den, eller sitter ett gäng människor och diskuterar om det? Isåfall så döper jag vårt lilla grusmoln, som vi mötte idag, till fancypants. Eller, tjatar jag ut det namnet lite nu? Kanske borde glömma det..och gå vidare. Jo, nu är det nog sista gången jag nämner fancypants någonsin i den här bloggen. Good bye fancypants, may the fancyness and the pants be with you. Auf Wiedersehen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar