Public Display of Affection

tisdag, april 8

Love is blind (battle#1)

Den första kärleken. "Underbar" "Fantastisk" "Pirrig och förväntansfull", säger de flesta. "My Ass!" säger jag. Hur skulle det vara ifall din första kärlek inte visste att du fanns. Han visste inte om hur du ser ut coh han kommer heller aldrig att få veta någonting alls om dig. Du är störtförälskad och kan inte sluta tänka på honom, vad han gör och när han kanske sover, äter och liknande. Hur skulle det vara att uppleva din första riktiga kärlek på det sättet? Inte så jäkla kul kan jag säga.

Men det är inte lätt att vara kär i en tv-karaktär eller film-figur. Saken är den att hade jag sett den här människan i verkligheten hade jag troligtvis reagerat på ett annat sätt. Inte varje dag man ser en liten tonåring med barfota, håriga fötter. Pipa i munnen och kläder som sett ut att tillhöra ens farfars farfar. Jag har också en thing för längre killar, de ska helst vara längre än mig, och denna är kanske 1.20 lång som mest. Man kan ju självklart inte bestämma vem man blir kär i, men vid första ögonkastet hade det nog inte varit någon fysisk attraktion. Trots detta så var det någonting med honom som gjorde att jag blev head over heels in love. Tur att inte youtube fanns då, eller det gjorde det kanske?, menmen. Ifall jag vetat om det hade jag nog suttit framför datorn 24/7 endast för att kolla när min lover fnissade sitt lilla gossefniss. Ni vet alla vilket jag menar! Det är verkligen underbart. Undra hur han kunde hålla sig för skratt när de spelade in det? Nej oj nu vad hjärnan ute och cyklade. Jag tänkte på de parodierna som man har gjort och lagt upp på youtube. Klart att han inte skrattar så egentligen. Ojski Pojski.
Kärleken är blind är kanske det som kan sägas för att avsluta inlägget. Passar inte in så bra ändå, vem hade inte velat ha en liten krullig kramboll där hemma?

Inga kommentarer: