Kinderägg igen

Ibland har man stunder då man verkligen är ett kinderägg. I Österrike var jag och Camilla ultimata kinderägg säkert 20 gånger om, och igår var jag det ganska mycket också. Idag däremot var jag kinderägg på fel ställe kan man säga. Det var på jobbet, i disken och jag ser ett jättelångt sugrör. "Fy fan vad coolt!" utbrister jag och visar det för Gustav. "Kolla in vilket stort sugrör!". "Men Kajsa, det är som de har satt ihop två stycken". Jag började cupsa och pratade inte med honom på ett bra tag. Måste man säga saker innan man tänker efter ordentligt?

Nej men Österrike var ändå bäst. Jag tror inte att jag har berättat om det här faktiskt. Ja, men då måste jag göra det ju, en klassiker! It begins...

Sista dagen i Österrike och det var strålande sol och 19 grader i skuggan. Jag och Camilla hade valt att spendera sista dagen i stan och shoppa och bara umgås. Eftersom det var så varmt så ville vi köpa glass. Det hade funnits ett visst supermarket i stan som vi hade gått till hela veckan då vi skulle köpa milka och annan choklad. Vi hade inte kommit längre in i affären förutom till kassan, det var där som chokladen var, och därför visste vi inte hur affären såg ut längre in. Vi hade även sett en annan affär på andra sidan huset kan man säga, och vad vi inte visste var att det var samma affär med olika ingångar.

Vi tänkte att vi går först till den "okända" affären och kollar om de har glass. Där inne ser vi en gb-frys och kollar i den. Där finns det bara glass i kartonger, flerpack, och några få udda enstaka glassar. Vi frågade en tjej i disken brevid ifall de hade några andra sorters glassar osv, med min försökande tyska, och det blev en ganska stor grej av det. Efter ett litet tag tänkte vi "Nej, vi går till den andra affären och kollar ifall de har glass där!" Så vi går runt torget, eller ja huset och in i "den andra" affären. Det fanns ingen glass vid kassan så vi tänkte att om vi går in lite i affären så finns det nog där inne någonstans. Vips sa det så såg vi en gb-disk och vi gick till den för att kolla. "Nej men titta, de har också bara kartongglass!" "Åå, störigt. Men shit de har såna enstaka också, det måste vara någon slags överrenskommelse att alla ska ha samma eller nåt." "Ja, men shit vad läskigt de ligger ju nästan exakt likadant!" "Ja och där är en likadan spegel ovanför disken!" "Okej, det här är fan creepy nu drar vi." "Kajsa, tänk så är det här samma affär?" Då vänder vi oss om och ca 10 meter från där vi står ser vi både den ingången vi kom i från början och den disken där tjejen arbetade. Vi bröt båda ihop och skrattade, på fullt allvar, i över en timme.

Det var nog det roligaste jag varit med om i hela mitt liv, hur fan kan man vara så pantad? Jag kan nästan inte förstå att jag skriver det här, men det är så sjukt roligt och pinsamt och massa andra saker så jag kan inte undgå att lägga in det. Det är en stor del av mitt liv, och iochmed att min blogg är en del av mitt liv borde jag därför skriva det!

Haha, jag sitter och skrattar nu. När Camilla kommer måste jag prata med henne om det, längesen vi tog upp det faktiskt. Fy vad hemskt om de har en övervakningskamera i affären och ser oss komma in där och sen från andra hållet. "Dumme Schweden" säger dem nog. Eller om de hade förstått vad vi pratade om? Fy jag hade verkligen dött. Jag hade nog troligtvis dött. Nu är det dags för mig att sätta på lite förfestmusik. Vad säger ni om "be my lover" eller "do ya think i'm sexy"? 90tals-musik är nog mitt kall. So long suckers.