En av de jobbigaste dagarna gör, den egentligen roligaste lektionen väldigt jobbig. Bra formulerat kanske? Jag har lite bråttom så ni får leva med lite felformuleringar helt enkelt. Som sagt, fredagar är jobbiga. De är otroligt långa och vi har de "tråkigaste" ämnen som man kan ha just den här dagen. De är alltså de tråkigaste eftersom de ligger på fredagen, annars är engelska, samhälle, musik och idrott ganska roligt.
Musiklektionen flög förbi, och på de här 80 minutrarna spelade vi Hansons klassiker "Mmm Bop". Sjukt roligt egentligen, är van att spela rocklåtar men att få till det med en liten boy-band-poplåt var ganska befriande. Jag har också insett vilket djup den här låten har. När man lyssnade på den när man var mindre tänkte man knappast på vad texten betydde. 1: Man förstod inte engelska. 2. Om man nu hade kunnat engelska hade det varit omöjligt att höra vad de sjöng, för i versen sjunger de supersnabbt. 3. Det som var bra med låten var "Mmm Bop" så resten sket man i.
Men nu när vi spelar den här har jag verkligen tagit låten till mig. Den är så mycket mer än Mmm Bop! Den menar att man ska ta vara på de personer man kan lite på och som bryr sig om en. För det säger bara Mmm Bop så är de borta! Hur bra text är inte det? Vi kom fram till att när Hanson-brothers skrev låten, så delade de upp den. Den äldsta gjorde första versen, mellanbarnet den andra och den lilla lilla pojken fick skriva refrängen. Det är därför det bara är massa Mmm Bop da bo ba mmm bop du ba ba mm bop osv. Vickys idea, not mine.
Nu ska man klä på sig, Adios Amigos!
ps. Ni märkte av ironin hoppas jag? ds.
Public Display of Affection
fredag, april 25
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar